Samsung var ibland de första som satte lysdioder i TV-skärmarna och de är duktiga på att utnyttja de platta panelernas fördelar. 22-tummaren i 4-serien är väldigt tunn och läcker att titta på tack vare den vita plastramen. Skärmen har en kombination av sido- och nedåtriktade kontakter för att den ska kunna hängas på väggen. Funktionsnivån är bra, med dubbla HDMI-ingångar, komponent och USB-port.
 
Bildkvalitet
Samsung levererar en bild med fin intensitet direkt ur kartongen, men färgerna är allt annat än neutrala. Till och med den evigt unge Robert Downey Jr är i solbrändaste laget som Tony Stark i ”Iron Man 2”. Bilden präglas av en väldigt överdriven kontrast och en svärta som gror igen i mörka scener. Allt ser mycket bättre ut i filmläget, där är färgerna mer neutrala, men kontrasten är fortfarande överdriven och bilden för svart i mörka områden. Lyckligtvis har Samsung utrustat TV:n med inställningar som gör det relativt enkelt att få bilden som vi vill ha den. Genom att knappa sig runt i de avancerade menyerna och stänga av funktioner som dynamisk kontrast och konturförbättring fick vi en mycket mer välbalanserad bild.
 
Ljudkvalitet
Samsung är inte kända för att ha speciellt maffigt ljud i sina smala platta TV-apparater, och den här är inget undantag. Ljudet är väldigt tunt, utan särskilt tryck i dialogen. UE22C4015 är påtagligt tunnare än Grundigs 22-tummare och ger ett ganska så blodfattigt intryck av ljudeffekter.

Också i detta test: