Du hittar inga större fel på Nikon Z6, men Nikon har ändå tyckt att det varit nödvändigt att släppa en uppdaterad version av det som kanske är deras bästa allroundkamera.
När vi testade Z6 för ett par år sedan så tyckte vi inte heller att det fanns mycket som var dåligt. Den var en utmärkt kamera för all slags fotografering. Resor, porträtt, bröllop, sport, you name it. Landskapsfotografer kanske föredrar den långsammare Z7 som har nästan dubbelt så hög upplösning, eftersom de hellre behöver detaljer än bildhastigheter av Formel 1-klass.
Men det finns alltid småsaker att sätta fingret på. Vi tyckte att det kunde ha varit smart av Nikon att lansera Z6 med två kortplatser, eftersom konkurrenterna hade det, och så kunde vi inte begripa varför det inte gick att sätta på ett vertikalgrepp.
Vårt största klagomål var dock att kameran inte var lika snabb som de snabbaste konkurrenterna. 12 bilder/s gick inte att klaga på, men fokusspårningen hängde inte alltid med mellan exponeringarna, vilket innebar att man kunde tappa skärpan i vissa bilder.
Allt detta och lite till har Nikon fixat i Z6 II, som är en måttlig uppdatering av Z6 men som har gett maximal effekt.
Här är de viktigaste förbättringarna:
- Bildserier med upp till 14 bilder/s och 12-bitars råfiler (ca. 120 bilder)
- Två Expeed 6-processorer
- Förbättrad fokusalgoritm med ansikts- och ögonfokus
- Två kortplatser, XQD/CFexpress + SDXC
- Högre uppdateringsfrekvens i sökaren
- Kontakter för vertikalgrepp
- 4K/50p i kommande firmware-uppdatering
- 410 bilder per laddning
Dubbla kortplatser
Resten av kameran är byggd precis som Z6, med samma 24 Mp-sensor i fullformat, hybrid-autofokus med 273 fokuspunkter som täcker 90 procent av bildytan, utfällbar pekskärm och högupplöst OLED-sökare – fast med lite bättre uppdateringsfrekvens.
Från utsidan går det inte att se någon skillnad, utom på undersidan där det finns kontakter för det nya vertikalgreppet MB-11. Som förlänger batteritiden med ett extra batteri och har inställningshjul och utlösare för bilder i porträttformat.
Batteriet är också nytt. Rent fysiskt är EN-EL15c identiskt med det gamla batteriet, men kapaciteten är bättre och kameran mer effektiv, vilket har höjt antalet bilder från 310 till 410 per laddning.
Men det är kanske den extra kortplatsen vi gillar mest. Den klarar SD-kort och stöder UHS-II, dessutom kan man använda antingen XQD- eller CFexpress-kort på den andra platsen.
Bättre autofokus
Det som egentligen är den stora nyheten i Z6 II är varken vertikalgrepp eller dubbla kortplatser utan en märkbart bättre autofokus, i synnerhet fokusspårningen – som saktar ner bildhastigheten från 14 till 12 bps – samt fullt ut stöder ansikts- och ögonfokus med både Auto-områdesfokus och brett områdesfokus.
Det fungerar så bra, framför allt med ögonfokus, att Nikon äntligen har en kamera som är på samma nivå som Sonys klassledande autofokus, och som faktiskt är ännu bättre med fokusspårning när ögonfokus är aktiverat. Nikon säger att autofokusen är känslig ner till –6 steg och med en Nikkor Z 50mm f1.8 på kameran hade vi ingen anledning att tvivla på det. Kameran låste fokus blixtsnabbt i skymningen, fast då bör man helst inte använda fokusspårning eftersom den kan ha svårt att låsa i de ljusaste områdena.
De andra sakerna
Kameran har fortfarande en 5-axlars bildstabilisator som är extra användbar när man filmar. Videoegenskaperna är desamma, med 4K/30p-inspelning i 8-bitars fullformat upp till 144 Mbps, och det kommer en firmware-uppdatering i februari 2021 som ger 4K i 50p med APS-C-beskärning.
I övrigt har Z6 II, precis som sin föregångare, 4K i 10-bitars 4:2:2 till extern inspelare via HDMI, flat- eller N-Log-bildprofil och 10-bitars HDR med HLG-stöd för utökat dynamiskt videoomfång. Den får också Apple ProResRAW-format när en extern inspelare är ansluten, fast det är en funktion man måste betala för att få.
Som på Z6 finns det anslutningar för mikrofon, hörlurar, fjärrkontroll och HDMI samt USB för laddning. Det går att spara individuella inställningar för stillbilder och video.
Bildkvaliteten
Nikon Z6 II är en fröjd att fotografera med. Man vänjer sig snabbt vid var alla knappar och rattar sitter och när man har ställt in kameran och programmerat knapparna man vill ha så är det bara att njuta. Bildkvaliteten är föga överraskande identisk med Z6, som vi bland annat skrev så här om:
Bilddynamiken, skärpan, färgåtergivningen och brusreduceringen är klassledande. Jag upplever bildkvaliteten som bättre än från Sony a7 III, det gäller framför allt färgåtergivningen i kamerans JPEG-filer. Som ger bilderna ett mer levande och naturligt uttryck.
Läs hela vårt test av Z6 för en mer ingående beskrivning.
Konkurrenter
I den här klassen, allroundkameror med fullformat, saknar Nikon-kameran inte konkurrenter. Den så småningom utgående Z6 kan vara ett bättre köp för många om priset är mycket lägre. Men Canon EOS R6 är förmodligen det närmaste man kommer Z6 II från andra märken. Den är blixtsnabb och tar 12 bilder/s – eller 20 om man använder den elektroniska slutaren – men har en måttlig beskärning av 4K-video, och kostar en hel del mer.
Slutsats
Nikon kunde ha tagit tillfället i akt och gett Z6 II en vridbar pekskärm när de ändå höll på, bortsett från detta är den helt klart en av klassens allra bästa allroundkameror. De små förändringarna är tillräckligt stora för att ha betydelse för många fotografer, och ärligt talat kan vi säga att Z6 II är den kamera som Nikon skulle ha lansera 2018. 2020 är det uppenbart att Nikon har lyssnat på kritiken de fick och gett kameran en extra kortplats, högre bildhastighet, ännu bättre autofokus och en möjlighet att använda vertikalgrepp. Detta har gjort Z6 II till en ännu bättre kamera och som fortfarande har sin föregångares klassledande stillbilds- och videokvalitet.
1 reaktion på ”Nikon Z6 II”
Kommentarer är stängda.
Kul att Nikon växlar upp en nivå, eller II 😉 Vore kul att veta hur AF är jämfört med tex. D500? Även om det är två helt olika kameror/koncept så kan de ju användas till liknande saker…