Att välja dator blir ofta en diskussion om ”vi mot dem” mellan PC- och Mac-anhängare. Men även om båda plattformarna har sina speciella styrkor och fördelar så kan valet för de allra flesta vara av underordnad betydelse. Om du ”bara” ska skriva, räkna, surfa och vara med på videomöten så är det ingen skillnad. Och du behöver faktiskt varken Mac eller PC.

Chromebook-datorer bygger på en variant av operativsystemet Linux, och Chrome-webbläsaren fyller rollen som skrivbordet har på PC och Mac. Operativsystemet är utvecklat av Google och gratis att använda för hårdvarutillverkare. Man skulle kunna säga att chromebook är för datorer vad Android är för mobiltelefoner. Bortsett från att i datorsammanhang fick Microsoft behålla sin totala dominans, så chromebook-datorerna är hänvisade till tredjeplatsen. Och det är en väldigt liten tredjeplats, utom i undervisningssektorn. Skolorna har nämligen tagit till sig de billiga datorerna och i USA har chromebook mer än hälften av marknaden för undervisningsdatorer.

De första chromebook-datorerna kom 2011 och var väldigt nedbantade. Man kunde bara arbeta online och bara med de program som gick att köra i webbläsaren. Priset var däremot hälften av en iPad.

Sedan dess har problemet med brist på programvara lösts. I dag går det att köra Android-appar från Google Play, vilket innebär att du kan köra alla program du är van vid från mobilen – fast på helskärm och med mus och tangentbord.

Program för allt

Tack vare möjligheten att köra Android-appar stöds alla oumbärliga program från mobilen. Inklusive Swish. Och om du inte gillar Googles webbaserade kontorssvit Google Docs så finns alla Microsoft Office-programmen i Android-versioner. De är inte lika avancerade som Windows- och Mac-versionerna, å andra sidan är de gratis.

Inte heller på fritiden blir du lämnad i sticket. Både TV-kanaler och streamingtjänster har appar i Play-butiken. Faktum är att sannolikheten för att hitta en Android-streaming-app är högre än på smart-TV-plattformarna.

Inte för tunga uppgifter

Chromebooks är lätta och oftast billiga och täcker de flestas behov. Men om du är professionellt kreativ är svaret fortfarande en PC eller Mac. De tunga programmen för grafik, animering, ljud och video hittar man inte som webb- eller Android-utgåvor. Och de kräver dessutom tyngre maskinvara.

Gamers måste också leta någon annanstans. För det första finns inte de största speltitlarna ens till Android, och för det andra rimmar inte häftig 3D-grafik med lättvikts-maskinvara. I alla de tre testade datorerna är grafikprocessorn Intel UHD Graphics 615, som inte har andra fördelar än lågt pris och låg strömförbrukning. Även jämfört med mobiltelefoner är grafiken långsam på de tre chromebook-datorerna.

Blixtsnabba i starten

Chromebooks är kanske inte gjorda för tunga, svåra uppgifter. Å andra sidan är de fenomenala sprinters, som kommer igång snabbare än alla andra datorer. Från när du trycker på power-knappen tar det bara ett par sekunder tills datorn är klar. Om du ens stänger av den – en chromebook kan ligga i dvala med locket stängt i flera dagar utan att det syns på batterimätaren. Det gör dem helt perfekta som student- och underhållningsdatorer.

Inte bara budget

Chromebooks har ett rykte om sig att vara billiga, och det är inte osant. Att operativsystemet är gratis sänker priset en hel del till att börja med, och dessutom kan Linux-baserade ChromeOS klara sig mer blygsam hårdvara än Windows och MacOS.

Men det betyder inte att alla chromebooks är budgetmodeller. Det finns även läckra maskiner för krävande användare som har insett charmen med att göra saker på ett lite enklare sätt.

I det här testet har vi valt tre Chromebook-datorer i olika prisklasser. Målet är inte att avgöra vilken som är bäst – för det säger sig nästan självt – utan att visa vad du får för pengarna på varje nivå. Av samma anledning har vi valt tre modeller från samma tillverkare, så att det inte blir en fråga om ett märke i förhållande till ett annat.