Recension: Earthquake Bird

Alicia Vikander har tagit filmvärlden med storm de senaste åren. Den otroligt skickliga skådespelerskan har gjort starka roller i filmer som Tulip Fever, The Light Between Oceans, The Danish Girl (som hon vann en Oscar för) och Ex Machina, samt spelar häftig actionhjältinna i Tomb Raider.

I Tokyo har svenska Lucy (Vikander) flytt från sitt förflutna. Hon jobbar som översättare, lever som enstöring och har nästan ingen kontakt alls med sitt hemland eller sin familj. Den introverta flickan blir fascinerad av den mystiska Teiji (Naoki Kobayashi) som oavsiktligt tar en bild av henne på gatan. De inleder först en platonisk relation, som så småningom övergår i en romans och tar sig erotiska uttryck. Femte hjulet under vagnen blir den livsglada nykomlingen i Tokyo, Lily (Riley Keough) – alla tre känner sig vilsna i den japanska metropolen.

När polisen börjar utreda Lilys försvinnande nystas Lucys förflutna upp och en historia med svartsjuka, osäkerhet och bedrägeri avslöjas. Kanske kände hon inte Teiji tillräckligt bra, kanske känner hon sig inte själv heller? Och vilka slags spöken bär hon med sig från barndomens Sverige?

Här finns många bra element för en spännande thriller, men berättelsen är mediokert och oinspirerande skriven och regissören lyckas inte heller få materialet att leva och utvecklas. Det blir mycket bortkastad talang i detta tämligen oförlösta drama.

Earthquake Bird känns inte trovärdig, den är för naiv och trevande. Det verkar som om manusförfattaren/regissören inte vet åt vilket håll han vill gå med filmen. Westmoreland försöker sig på en erotisk thriller, men även på det planet kommer han bara halvvägs och resultatet känns nästan halvfärdigt. 3 svaga stjärnor, varav en uteslutande tilldelas Vikander för en bra rollprestation med tanke på hur lite hon haft att jobba med.