TEST: Panasonic TX-65CZ950

Panasonic har en lång meritlista full av bra TV-apparater. Legendariska plasmaskärmar som 55VT60 och flaggskeppet 60ZT60 ligger fortfarande färska i vårt minne som några av de absolut bästa TV-apparaterna vi har testat. Det var nog fler än vi som fällde en tår när Panasonic beslöt sig för att lägga ner plasmaproduktionen för ett par år sedan – tekniken var helt enkelt för dyr att tillverka och var svår att kombinera med det nya 4K-formatet. Sedan dess har Panasonic hållit fanan högt med LCD-baserade toppmodeller. Fast många minns nog fortfarande plasmaskärmarnas glansdagar …

Panasonics nya toppmodell TX-65CZ950V har med andra ord mycket att leva upp till: detta är det japanska märkets första OLED-TV, som ska förena de bästa egenskaperna från plasma och LCD med så få av nackdelarna som möjligt, i en och samma TV! Panasonic arbetade länge med att utveckla en egen OLED-teknik, men vände sig till slut till sydkoreanska LG Display, som har lyckats bäst med att massproducera OLED-paneler hittills. Panasonics ingenjörer, där några av de smartaste hjärnorna från den nedlagda plasmadivisionen ingår, har fått uppgiften att förädla bildbehandlingen!

TX-65CZ950V

Det nya flaggskeppet är en topptrimmad, konkav lyx-TV klädd med vitt alcantara-tyg (!) på baksidan och Panasonics senaste bildförbättringskretsar på insidan. En kraftfull Studio Master Processor med ”4K Pro” och ”Absolute Black Drive” utgör själva bildmotorn som skickar signaler till panelen. Panasonic har också hämtat hjälp från Hollywood – närmare bestämt filmfärgsättaren Mike Sowa – för att ge bilden rätt färgpalett. 65CZ950V är också den första OLED-skärmen som är godkänd av THX, med ett särskilt finkalibrerat filmläge.

TV:n anlände till redaktionen i en stor och tung trälår fulla av japanska stämplar. Efter en utdragen uppackningsprocess kunde vi konstatera att Panasonic-skärmen är mer än bara en LG-kopia: ingenjörerna har uppenbarligen investerat stolthet i genomtänkta lösningar och läcker design. Den tunga, kromade sockeln monteras fast på TV:n med solida metallfästen. Själva TV-chassiet känns som en något styvare och mer gedigen konstruktion än LG:s. Panasonic bjussar på monteringshål för väggfästen med VESA-standard på baksidan, fast då kan du inte använda det läckra alcantara-överdraget som är gjort just för att dölja inkopplingar och hål. Panasonic anser uppenbarligen att baksidan är för fin för att inte visas upp!

Användning och finesser

Fjärrkontrollen har en metallisk yta och känns mer påkostad än de vanliga Panasonic-kontrollerna. De vanligaste knapparna har dessutom fått bakbelysning, med en genväg i form av en Netflix-knapp. Skärmens anslutningar är fina, med fyra stycken HDMI 2.0-kompatibla ingångar. I dagsläget stöds inte videomaterial med utökat dynamikomfång (HDR) men en firmware-uppgradering är utlovad längre fram – förhoppningsvis innan Ultra-HD Blu-ray-formatet kommer till butikerna.

Själva smart-TV-gränssittet är dock en besvikelse. Panasonic har tyvärr inte utrustat toppmodellen med deras nya Firefox OS – i stället får vi nöja oss med 2014-modellernas Smart Viera-plattform, av alla saker! TV:n har därför bara en enkel ”Apps”-meny med ett begränsat urval av appar. Den viktiga Netflix 4K-appen finns dock på plats, detsamma gör YouTube med stöd för VP9 4K. Bortsett från detta finns det inte mycket innehåll att hetsa upp sig över, och det grafiska gränssnittet verkar tämligen föråldrat jämfört med till exempel LG, Samsung eller Panasonics egna modeller som kör Firefox.

Varför Panasonic har låtit bli det senaste smart-systemet i sin nya toppmodell är lite av en gåta för oss. Å andra sidan kan det också vara lite befriande att slippa allt ”onödigt tjafs” som ofta ingår när man köper smart-TV. Panasonic-skärmen är enkel att använda och alla vana användare kommer att känna igen det traditionella menysystemet. Alla menyer och funktioner laddas också snabbt. Däremot uppmätte vi en lång input lag på uppemot 100 millisekunder i HDMI-ingångarna, så Panasonic-skärmen är inte den bästa för online-gaming.

 

Bildkvalitet

Panasonic gick ut tämligen hårt under lanseringen och skröt ohämmat med hur skärmen skulle vara finjusterad och ”perfekt direkt ur kartongen”. I praktiken hävdar de att deras ingenjörer har lyckats klämma ut ännu bättre bild ur OLED-panelen än vad LG själva klarar av! Det skulle med andra ord vara ganska så pinsamt om inte tekniken håller vad tillverkaren lovar …

65CZ950V har dock ingenting att skämmas över. Ända från starten är det uppenbart att den har en mycket mer korrekt bildestetik än LG. I synnerhet när vi ställer upp Panasonics THX-läge och LG:s ISF-expertinställning mot varandra. Panasonic bjuder på alla kvaliteter vi förknippar med OLED men använder färger och kontrast mer balanserat. Det ser man redan på hudtonerna, som är befriade från röda färgstick. Panasonic har en betydligt mer neutral gråtonskala, och där LG-skärmen har en tendens att ”drunkna” i svart så gräver Panasonic fram betydligt fler grånyanser i de mörka scenerna.

Panasonic har också lyckats åstadkomma lite mjukare rörelser. Interpoleringsfunktionen Intelligent Frame Creation ser till att rörelser är sömlösa, utan de sporadiska hackningar och ojämnheter vi upplevde med LG 65EF950FV. För fotbollsintresserade kan det vara värt att överväga en uppgradering till Panasonic.

Det är bara en sak med bildkvaliteten som bråkar lite: skärmen har något slags konstlad skärpa runt konturer (så kallad Edge Enhancement) som vi inte lyckades bli kvitt i inställningarna. Den ger onekligen en imponerande skärpa men bidrar också till att framhäva brus.

I slutändan är det uppenbart att Panasonic har gjort ett grundligt arbete med sin nya toppmodell. Vi pratar alltid om subtila skillnader, men summan av alla subtila skillnader får vågskålen att tippa i Panasonics favör. Resultatet är uppenbart: helt enkelt den bästa bilden vi har sett någonsin!

 

Kalibrering

Att Panasonic har en mer exakt färgrymd än LG:s 65EF950V har direkt ur kartongen är något som går att se med blotta ögat, och bekräftas av våra mätningar. Speciellt glädjande är att registrera att Panasonic verkligen har ”fått till” svärtan och gråtonskalan. Det enda som retar oss är ett onödigt sharpness-filter. Men det går faktiskt att göra Panasonic-skärmen ännu lite bättre!

Den här TV:n är rena drömmen att kalibrera – faktiskt den smidigaste kalibreringen vi har gjort! Panasonic-skärmen är nämligen förberedd för programvaran CALman AutoCAL. Att kalibrera TV:n är närmast en ”plug-and-play”-historia om man har rätt utrustning. Efter att ha kopplat TV:n till mätinstrumentet kan man sätta ett målvärde som TV:n arbetar tillsammans med programvaran för att åstadkomma. Alla bildparametrar justeras och korskontrolleras under tiden för att få en så korrekt färgbalans som möjligt.

Resultatet talar för sig själv. Redan innan kalibreringen uppmätte vi en så kallad delta-avvikelse på 2,4, vilket säger oss hur mycket bilden avviker från 100 % korrekt färgåtergivning. Alla avvikelser under 3,0 är högst acceptabla och svåra att se med blotta ögat. Efter en manuell grovkalibrering av gråtonskalan, följd av en autokalibrering, fick vi en rekordlåg delta-avvikelse på 0,15! I praktiken innebär detta att det är noll skillnad på signalen som tas emot och bilden som visas. Vi kan inte göra annat än ta av oss hatten. En tvättäkta referensskärm!

 

Slutsats

Testet lämnar inget tvivel om att Panasonic 65CZ950 förtjänar referensstatus. Det är samtidigt uppenbart att detta inte är en TV för alla! Med en prislapp på 100 000 kronor vänder den sig till dem som är villiga att betala mycket för ”de sista hundradelarna”. Skillnaden mellan Panasonic och en redan utmärkt OLED-konkurrent som LG är på ganska subtil pedant-nivå, och även för oss är det svårt att motivera den stora prisskillnaden. Panasonic TX-65CZ950 är därför framför allt en ”statement”-produkt som visar att Panasonic fortfarande tillhör täten när det handlar om naturtrogen bildkvalitet.