Sonys flaggskepp a99 II är byggd för att ta skarpa bilder i krävande situationer. Kameran är fullproppad med teknik som ska ge fotografen en garanti för att bilderna blir fullträffar.
En avancerad femaxlars bildstabilisator, stor fullformatsensor med 42 megapixlar, 12 bilder/s i bildhastighet och avancerad 4K-video ska se till att ingen fotograf blir besviken.
Vilket bådar gott. För med den här kameran ska Sony tillfredsställa en kräsen kundgrupp. Proffs och amatörer som kanske är bortskämda med Canons och Nikons flaggskeppsmodeller eller de som satsat pengar på Sonys alpha-serie och behöver något bättre än a99 – en kamera från 2012 som för länge sedan har blivit omkörd av både rivalerna och Sonys ena modeller.
Här har Sony försökt åstadkomma en direkt konkurrent till Canon EOS 1Dx Mark II och Nikon D5 å ena sidan och EOS 5Dsr och D810 å den andra. Med andra ord: en proffskamera för fotografer som behöver något stabilt, väderskyddat och inte minst blixtsnabbt.
För att lyckas med det har Sonys ingenjörer klokt nog byggt vidare på den fantastiska bildsensorn med 42 megapixlar från a7r II och ett hybrid-autofokussystem med så många som 399 fokussensorer, varav 79 är av korstyp. Och med en bildhastighet av 12 bilder per sekund – med fokus i varje bild – käkar den här kameran actionscener till frukost.
Den är alltså snabb. Blixtrande snabb. Faktiskt fullt i klass med EOS 1Dx Mark II och Nikon D5, men här får man dessutom bättre detaljskärpa. Speciellt när man använder några av Sonys bästa objektiv. Till exempel Zeiss Planar FE 50 mm/f1,4 som tillsammans med Sonys 90 MM makro är två av de skarpaste objektiven i alpha-serien.
Genomskinlig spegel
Även om a99 II ser ut som en spegelreflex så är den egentligen en hybrid. Spegeln är fastmonterad och genomskinlig. Sådant sparar man tid på när det ska gå undan eftersom spegeln inte behöver lyftas undan när motivet ska exponeras. Kameran kunde alltså haft en optisk sökare, men Sony har valt en stor och skarp elektronisk i stället.
Den har minimal blackout-tid (när skärmen svartnar) mellan exponeringarna i bildserier och när man behöver föreviga motivet oavbrutet så väljer man åtta bilder per sekund.
Det finns plats för två minneskort. Man kan välja om bilderna ska lagras på båda, använda det ena som backup eller lagra olika filtyper på de två korten.
A99 II är stor och tung. Särskilt om vertikalgreppet sitter på. Men den ligger skönt i handen. Tack vare ett stort gummerat grepp och gott om plats för handen och ett lagom stort tumgrepp på baksidan.
Knappar sitter överallt. De flesta är lättillgängliga, kanske bortsett från knappen för djupskärpa som sitter längst ned till höger om bajonettfattningen. Den kräver att man använder tvåhandsgrepp eftersom man använder vänster hand till den.
Som vanligt för en kamera i den här klassen går flera av knapparna att programmera, så att funktionerna kan anpassas efter fotografen. Den vrid- och vändbara skärmen har ingen pekfunktion. Och det är kanske okej för dem som tillhör målgruppen. Men det finns en styrpinne som är praktisk när man ska flytta runt fokuspunkterna i sökaren.
På framsidan till vänster sitter ett inställningshjul som aktiverar sekundära funktioner när man håller inne knappen ett par sekunder. Då dyker det upp en undermeny, sedan bläddrar man genom valen tills rätt inställning visas.
Det finns hörlurs- och mikrofonkontakter, samt ström, blixtkontakt, fjärrkontroll och HDMI-utgång med 4:2:2-video ut – och då har vi kommit fram till videofunktionerna.
Proffsig 4K-video
Sony har lagt in 4K-videobehandling som klarar översamplad 4K-video (Super 35) från en 5K-ström. Det innebär att kameran använder ett område som motsvarar APS-C-formatet för att ge optimal videokvalitet, nackdelen är att nedskalningen även beskär utsnittet. Man kan också välja att filma med hela bildsensorn, men det ger en något sämre filkvalitet.
4K-video kan lagras i 25 bildrutor per sekund och XAVC X-format med upp till 100 Mbit/s videoström eller 1080 HD-kvalitet med 50 eller 100 bildrutor per sekund och 100 Mbit/s.
Igenkännlig bildkvalitet
Jag blev inte nämnvärt imponerad av videoinspelningens fokusprecision. Kameran sökte en del med kontinuerlig autofokus och autofokusen fungerar bara med programautomatik. Annars måste man fokusera manuellt.
Men videokvaliteten går det inte att klaga på. Knivskarp 4K-video med ytterst bra dynamik, återspeglar stillbildskvaliteten på alla sätt och vis.
Det kommer inte heller som någon överraskning att bildkvaliteten matchar Sony a7r II hela vägen. De har samma bakgrundsbelysta bildsensor utan lågpassfilter, och med Zeiss Planar 50 mm-objektivet lyckas kameran återge detaljer så skarpa att den placerar sig i toppskiktet när det gäller skärpa.
Även om a99 II inte släpper igenom lika mycket ljus på grund av spegeln framför bildsensorn så är det nästan omöjligt att se skillnad på omfattningen av kornbrus. Bildbruset inte är nämnvärt synligt förrän man passerar ISO 12 800. Bilddynamiken är markant bättre än i a99, och äntligen på samma nivå som de bästa i klassen.
Färgåtergivningen i JPEG-filer är neutral upp till en viss nivå. Den drar lite mot grönt och gult i en del fall och är inte lika neutral och jämn vid alla ISO-värden som Nikon D5 eller EOS 1DX Mark II.
Vår åsikt
Sony a99 II kan mycket väl vara Sonys sista ”spegelreflex”. Bortsett från bildhastigheten och ett bättre grepp är det inte så lätt att hitta särskilt många argument för att välja den här kameran i stället för en Sony a7r II. Om man inte redan har en del av Sonys objektiv till alpha-systemet och behöver en bättre kamera än a99 och a77 II. Det är ingen tvekan om att a99 II är en betydande förbättring mot föregångaren och att den definitivt är konkurrenskraftig mot – och till och med bättre på en del områden än – motsvarande kameror från Canon och Nikon.
Kameran är fullproppad med teknik som ska ge fotografen en garanti för att bilderna blir fullträffar.
