Somliga älskar hemmabio med maximalt antal kanaler och högtalare, andra tycker att stereo är bäst. De senare kallas ofta puritaner, även om det i själva verket ofta handlar om att man helt enkelt inte har plats för eller ork att fylla vardagsrummet med högtalare.
Läs också: Så placerar du högtalarna
Vill man ha stereo med bästa möjliga ljud och är villig att betala en hel del för det så består marknaden främst av minimalistiska förstärkare, även om de mycket väl kan ha digitala ingångar – och en del av dem kan strömma musik via nätverk. Men vad händer om man vill koppla in Blu-ray-spelare, TV-boxar och spelkonsoler som har högupplösta filmljudformat? Då behöver man en HDMI-ingång, och sådana är bristvara på stereomarknaden. Svaret brukar bli att köpa en hemmabioförstärkare och bara använda två av högtalarutgångarna. Då har man betalt för ett helt gäng komponenter och kretsar som man inte använder – och därför brukar en stereoförstärkare alltid låta bättre än en hemmabioförstärkare som kostar lika mycket, eftersom den kan ha färre och finare komponenter och dessutom har plats för en bättre kretslayout.
Fyller ett tomrum
Arcam fyller ett glapp med SR250. Det är en stereoförstärkare – eller egentligen en receiver eftersom den har FM- och DAB-radio – med inte färre än sju HDMI-ingångar som samtliga stöder de senaste Ultra HD-videoformaten. Den kan strömma musik via nätverket och har till och med en ytterst påkostad rumskorrektion. Även för subwoofer. Och den kompenserar för skillnader i avstånd mellan högtalarna och subwoofern. En hemmabioreceiver utan surroundljud, skulle man kunna säga.
Bättre HDMI-ljud
Med HDMI-ingångar får man ljud direkt från Blu-ray-spelaren. Problemet är att standarden egentligen inte är gjort för ljud, utan video. Det finns ingen ljudklocka i HDMI-protokollet, i stället klockas ljudet efter videoklockan, som inte går jämnt upp rent matematiskt med ljudformatens samplingsfrekvenser 44,1 och 48 kHz. Resultatet är jitter – eller förvrängning som beror på små tidsfel i den digitala avläsningen. När jag besökte Arcam i Cambridge förra året visade de mig mätningar av populära hemmabioreceivrar som hade mer än 50 gånger mer jitter med HDMI än vanliga digitalomvandlare har med koaxial eller optisk överföring. Detta är ett av skälen till varför sådana receivrar sällan låter fantastiskt med musik.
Arcam-gänget har jobbat hårt och länge med HDMI-jitterproblematiken och har till slut lyckats komma ner till en tusendel av jittret i de värsta receivrarna. Vi snackar fem pikosekunder jämfört med värstingarnas 5 000. Vanliga stereo-DACar ligger på 100 eller lägre, med koaxial eller optisk överföring. Vi fick höra ett par ljuddemonstrationer och blev imponerade över hur rent och öppet allt lät genom Arcams receivrar.
Rumskorrektion
En ren ljudsignal är naturligtvis bra, men en annan fördel som hemmabioreceivrarna har som de flesta stereoförstärkare saknar är digital rumskorrektion, som automatiskt anpassar högtalarna efter rummets akustik. På så sätt kan receivrarna råda bot på några av sina svagheter. Problemet är att riktigt bra rumskorrektion kräver noggrann ljudbehandling, så därför är de flesta korrigeringssystem oexakta och korrigerar i stort sett bara med EQ, inte för rummets efterklang.
Arcam använder sig däremot av rumskorrektion från svenska Dirac. Det är ett företag som har utvecklat en sofistikerad rumskorrektion, som mäter och kompenserar för stående ljudvågor i rummet, felplacerade högtalarelement, samt tidiga och sena reflektioner, så att både frekvens- och transientresponsen blir optimal. En så exakt metod kräver processorkraft, ofta mer än vad som går att stoppa in i vanliga förstärkare. I Diracs fall används faktiskt mer processorkraft än vad som finns i den mest välutrustade PC:n som går att köpa. Hur går det till?
Det är faktiskt helt genialt.
En mätmikrofon kopplas till en PC eller Mac. Dirac-programmet installeras och körs, sedan mäts högtalarnas respons i rummet.
På skärmen visas den faktiska frekvenskurva som högtalarna åstadkommer i rummet. Dessutom visas frekvenskurvan som Dirac vill ha. Den går att modifiera, om man till exempel ser att högtalarna har en dipp eller topp någonstans i det översta frekvensregistret och man misstänker att den finns där med avsikt, så kan det vara bra att bevara den så att man har kvar klangkaraktären som högtalartillverkaren medvetet har valt.
Superdator
När kalibreringen harkörts börjar magin. För då skickas mätningarna från din dator via internet till Dirac laboratorier. Där står en blixtsnabb superdator som noggrant analyserar alla mätdata och sedan beräknar en kompensationskurva som tar hänsyn till frekvens, rummets efterklang och stående vågor. Den här kurvan skickas tillbaka till datorn som sedan laddar över den till Arcam-receivern som alltså bara behöver minimalt med datorkraft. Vips! så har du ett av de mest sofistikerade rumskorrektionssystemen som finns!
90 watt klass G
Arcam SR250 levererar 2 x 90 watt, vilket placerar den i samma klass som Denon PMA-2500NE (2 x 80 watt) och Hegel Röst (2 x 75 watt), två förstärkare som visar att watt inte är allt eftersom de håller kontroll på det mesta. SR250 använder sig av så kallad klass G-förstärkning. Det är ett system som använder två nätdelar i stället för en enda, där den första strömförsörjningen arbetar i ren klass A, som är det renaste sättet att återge en musiksignal på. Bara om det behövs, alltså vid starka transienter och när man spelar högt, aktiveras den andra strömförsörjningen. Den sätts på vid en lägre spänning än vad den faktiskt arbetar i, så att den tar över stafettpinnen på ett mjukt sätt och eliminerar tidsförvrängning mellan där den ena slutar och den andra tar över. Resultatet sägs vara att det alltid låter som en ren klass A-förstärkare, utan nackdelarna med äkta klass A där det mesta av effekten alltid försvinner som värme.
Andra funktioner
Vill du inte använda den medföljande fjärrkontrollen kan du styra receivern med appen Arcam Control till iOS. Har du styrsystem från Crestron eller Control4 så är de också kompatibla. Musik går att strömma med hjälp av MusicLife-appen eller vilken annan som helst som stöder Universal Plug and Play (UPnP).
Eftersom detta är en receiver har den som sagt inbyggd radio, här finns FM och DAB+ samt internetradio. Enklaste sättet att strömma är med Spotify, som finns inbyggt i receivern. Då använder man bara den vanliga Spotify-appen som man är van vid och väljer SR250 som ljudkälla. Det går också att strömma från mobilen via Bluetooth och Arcam lovar att de även har jobbat hårt på att minimera brus och förvrängningen i denna andra klassens ljudöverföringsmetod.
Enkel att använda
Receivern är lätt att sköta, bäst tillgång till inställningarna får du genom att ansluta den till en TV och använda skärmmenyn. Den är inte så våldsamt läcker men funkar fint. Där kan du ställa in fördröjning och delningsfrekvens till högtalarna och en eventuell subwoofer, välja digital eller analog anslutning för varje ingång, ange storlek på högtalarna och mycket mer. Har du använt en hemmabioförstärkare någon gång så kommer du att känna igen inställningarna.
Rumskorrektionen är enkel att göra och har ett fint grafiskt gränssnitt. Var extra noga med att mikrofonen står på stativ i öronhöjd på lyssningsplatsen.
Musik-appen MusicLife fungerar fint för att strömma musik, både från nätet, hårddisk, internetradio och faktiskt till och med musiktjänsten Tidal. Gränssnittet är snyggt och överskådligt men om du har en favorit-UPnP-app kan du använda den. Enklast är som sagt Spotify eftersom receivern har Connect-funktion.
Lyxljud
Personligen föredrar jag att lyssna på musik genom min Macbook Pro och programmet Audirvana Plus, där all musik överförs bit-perfect till DACen. I det här fallet måste Macen kopplas till SR250 med optisk digitalkabel eftersom det inte finns någon USB-B-ingång.
Med SR250 kopplad till ett av våra favoritpar högtalare, Sonus faber Olympica III, och utan rumskorrektion aktiverad, återges musiken från Tidal med ett mycket distinkt stereoperspektiv och musiken har ett lugn som jag inte hörde med den billigare men nästan lika kraftfulla förstärkaren Rotel A14. Wilcos tilltufsade ”Locator” framträder med en luftigare bas och klarare slagverk än med Rotel, och en grov elgitarr återges med detaljerna som gör den hård, fast på ett mjukare sätt. Det är genomgående mindre förvrängning här, plus bättre baskontroll. Man hör det också i LeAnn Rimes ”Love line” med en läcker gitarr och saftiga akustiska trumrytmer och stampande fötter. Och LeAnns röst i mitten som är både luftig och fyllig.
Denon PMA-2500NE (24 000 kr) målar med bredare pensel än Acram-förstärkaren. Basen är större, varmare och fylligare, och ljudbilden breder ut sig mer i rummet. Men den är samtidigt mer distinkt där Arcam SR250 är stramare. Kopplar vi in Hegel Röst (20 000 kr) så är den ännu ett snäpp stramare och har bättre djupbaskontroll än SR250. Det hörs speciellt med musik som har tunga, häftiga rytmer, till exempel rapparen ScHoolboy Q:s ”Groovy Tony” eller post industrial-projektet Puscifers ”Life of Brian (Omniflux Mix)”, där basrytmerna är tyngre och ännu lite stramare. Det är dock uppenbart att SR250 hör hemma i samma liga som förstärkarna från Hegel och Denon, vilken man föredrar handlar mest om tycke och smak.
Rummet korrigeras
Men så har vi den där Dirac-rumskorrektionen, som är Arcams svar Spinal Taps legendariska uttalande: ”Den här går till 11!” Jag var tvungen att växla lite fram och tillbaka här, eftersom det lät lite för platt och analytisk när Dirac valde frekvenskurva helt själva. Det slutade med att jag satte frekvenskurvan så att den i stort sett följde den uppmätta kurvan, bortsett från i basregistret där jag lät Dirac städa upp. Då blir frekvensresponsen mest lik den som Sonus faber vill ha och det är mest tidsfel och stående vågor som rättas till.
Med Dirac aktiverat blir inte bara basen stramare, den integreras perfekt och blir ett med musiken. Stereoperspektivet blir så stort, öppet och sömlöst att man nästan tappar hakan. Klangen låter fortfarande som Sonus faber, det är bara det att ljudbilden är mycket större och helt sömlös. Och film är väldigt engagerande, även i stereo när ljuden panoreras perfekt från vänster till höger i ljudbilden på samma gång som dialogen är felfritt integrerad i mitten. Och ja, det låter lika fantastiskt med HDMI som med något annat.
Fixar problematiska högtalare
Jag har nyligen testat Raidhos fantastiska golvhögtalare XT-2. En av få nackdelar med den är att den har så mycket energi i basen att den måste stå väldigt långt ut på golvet för att inte orsaka problem i rummet. Det fixar Dirac lätt som en plätt. Med Arcam SR250 kan man utan problem ställa de här högtalarna där man vill: intill bakväggen. De har en liten dipp i övergången mellan mellanregister och diskant. Den korrigerar jag en smula, men inte helt och hållet. Raidho har nämligen medvetet valt att dra ner lite vid delningsfrekvensen, men genom att höja detta en aning kommer sångröster och dialog fram bättre, så att allt får en nästan helt perfekt balans.
Slutsats
Vad gör man om man vill kompletta anslutningsmöjligheter, inklusive HDMI, men inte är intresserad av surroundljud? Arcam har svaret med sin stereoreceiver SR250. Den är komplett, med ett otal HDMI-ingångar med extremt låg förvrängning, och beredd att servera ljudet från Blu-ray-spelaren, spelkonsolen eller TV-dekodern på renast möjliga sätt. Det var länge sedan vi hörde ett så rent och upplöst ljud från film!
Men det är med musik som SR250 verkligen blommar ut. 90 watt per kanal kan verka lite, men förstärkaren har tillräckligt med strömreserver för att driva det mesta med strålande kontroll. Och den kan absolut spela högt så det räcker i de allra flesta sammanhang.
Som bonus har den ett av marknadens mest avancerade rumskorrektionssystem, Dirac, som med hjälp av en superdator utför fjärrkalibrering över internet. Systemet städar upp ljudbilden till synes utan att skapa nya problem. Högtalare som annars är svåra att placera i förhållande till väggar och möbler kan du ställa där du vill ha dem, köra kalibreringen och sedan bli väldigt nöjd med resultatet.
Med hjälp av en app kan du strömma musik, även från Tidal, eller använda det inbyggda Spotify Connect. Här finns i princip allt, inklusive radio, det här är helt enkelt en receiver som är lika komplett som den låter.
Det enda vi saknar är lite mer djupbaskontroll, men det kan man fixa med en bra subwoofer.
