Att lägga 25 000 på ett par hörlurar verkar vansinnigt. Speciellt när man hittar guldkorn som Sony MDR-1A eller Audio-Technica ATH-M50X för mindre än en tiondel och båda två ger ypperliga musikupplevelser och dessutom fungerar utmärkt med bärbara musikspelare. Till exempel mobiltelefoner.
Men Pioneer SE-Master1 handlar inte om att spisa musik med mobilen. Tvärtom handlar det om att ge den allra ypperligaste ljudkvaliteten i favoritfåtöljen. Från den djupaste basen till de ljusaste tonerna, och allt annat än ett musikaliskt Nirvana är oacceptabelt. Detta är också det ultimata verktyget för studiotekniker som är beroende av en ljudåtergivning av absolut toppklass för att garantera att de rattar fram exakt det ljud som de och artisten vill ha. Av just den anledningen har de här hörlurarna passerat genom de kritiska öronen hos Air Studios i London och belönats med deras godkännande.
Men först har de skruvats ihop omsorgsfullt av en hantverkare på Pioneers japanska fabrik, av komponenter från översta hyllan. Att en enda person bygger alla hörlurarna innebär att det bara är ett fåtal par om dagen som lämnar fabriken, tills sammanlagt 1 000 par har byggts på världsbasis. Varje par har fått serienumret ingraverat (vårt testexemplar är nummer 127).
Konstruktion
Ljudet serveras till varje öra av ett 50-millimeters högtalarelement med ett membran som är klätt med keramik för att göra det tillräckligt styvt för att inte bryta upp i förvrängning. Det är inte minst viktigt för de höga frekvenserna och för att ge en klockren återgivning av sångröster och instrument och en ren och luftig ljudbild.
Kraftiga magneter ska ge optimal transientrespons så att hörlurarna vänder på en femöring oavsett om det är ett plockande på en fiol eller ett hamrande på en stor puka som ska återges.
Hörlurarna osar kvalitet på lång väg. Själva ramen och bygeln är gjorda av en modern variant av aluminiumlegeringen ”duraluminium”, som framställs genom att blanda i en liten dos koppar, mangan och magnesium för att öka styrkan. Ren aluminium används också på en del ställen och dessutom mjukt konstläder till öronkuddarna – som för övrigt sitter så in i bänken behagligt på öronen. Även om konstlädret är tätt så förhindrar den öppna konstruktionen att öronen blir svettiga.
Pioneer SE-Master1 osar av kvalitet inifrån och ut.
Balanserad och obalanserad
Hörlurarna, som är nästan ett halvt kilo tunga och alltså inte uppmuntrar till headbangande, har från början en obalanserad kabel med 6,3-millimeters jack-kontakt. Själva konstruktionen är dock balanserad, så att man kan köpa till en balanserad kabel som extrautrustning. Den kommer att kosta ett par tusen kronor men är inte tillgänglig i skrivande stund, så detta test bygger på obalanserad anslutning.
Läs också vårt test av Oppo HA-1 hörlursförstärkare.
Som hörlursförstärkare har vi använt Pioneers egen U-05, som har ett digitalt innanmäte som bygger på två 8-kanaliga DAC-chipar av typen ES9016 SABRE32. De är parallellkopplade för att bara ta hand om två kanaler, men har fördelen att brusgolvet sänks till försvinnande låga nivåer. Förstärkaren har både balanserade och obalanserade hörlursutgångar och klarar PCM-ljudfiler ända upp till 32 bit/384 kHz samt DSD128 med 5,6 MHz.
Drömljud
Lyssningssessionen börjar med ”Streets” av Torgeir Waldemar, en nedtonat indie-låt som rent stilmässigt påminner om Neil Youngs lugnare pärlor. Dubbla pålägg av en akustisk men tung gitarr som slamrar från banden klingar härligt i både vänster och höger öra, med en högst trovärdig återgivning av klangen från gitarrlådan. Basgitarren ligger i mitten, fylligare än jag någonsin kan minnas ha hört den i hörlurar av öppen typ. Ljudbilden är stor, med försiktiga trummor som ligger i bakgrunden i stället för att vara dominanta och en slidegitarr som låter som om den bor inuti mitt huvud, med en rumsklang som breder ut sig stort och fyller ljudbilden.
Jag fortsätter på den lite melankoliska vägen, med Siri Nilsens ”Jag lovar” från senaste plattan ”Skyggebokser”. Siris röst är knivskarpt fokuserad, utan att detaljerna är påträngande på något sätt. Tvärtom känns allting genomskinligt och mjukt. I den här inspelningen kan basgitarren kännas lite överdriven och grumlig, men eftersom SE-Master1 även lyckas återge luften mellan tonerna på ett fenomenalt sätt så framträder basgitarren klarare än jag är van vid.
Pioneer U-05 är en stilig hörlursförstärkare med både balanserade och obalanserade utgångar och med inbyggd DAC som stöder ljudfiler med upp till 384 kHz-upplösning.
Referens
Jämför vi med en av våra referenser i highend-klassen, Sennheiser HD800 för 12 700 kronor, så är det lägsta registret öppnare och klarare med Sennheiser i den här låten. Men det beror på att basresponsen är tunnare rent generellt. HD 800 låter mycket upplöst och transparent men basregistret är precis vad vi brukar förknippa med öppna lurar: luftigt men lite tunt. Pioneer har däremot en djupare och fylligare bas, på gott och ont. Mest gott.
Lyssna bara på Kate Boys elektroniska, dödstunga låt ”Northern Lights” med saftiga staccato-rytmer. Av någon outgrundlig anledning finns inte den här låten på vare sig Tidal eller Wimp, så man får hålla till godo med Spotifys 320 kbit/s-kvalitet. Men det låter ändå helt dunderbra. Ljudbilden är upplöst och fin med Sennheiser men det är Pioneer du ska köpa om du vill ha rytmerna återgivna så saftiga att det nästa känns som om hela dansgolvet är inproppat i skallen – utan att det låter färgat eller att det saknas detaljer.
Florence + The Machines ”How Big, How Blue, How Beautiful” är ett snyggt popalbum, som låter ännu bättre i högupplöst 24 bit/96 kHz. Låt 2, ”What Kind of Man”, har en större rumsklang från Florence Welchs röst, och när trumman och elgitarren smäller till finns det mer luft mellan instrumenten än i CD-versionen. Pioneer-hörlurarna får fram rytmerna på ett trovärdigt sätt på samma gång som det är full kontroll på alla instrument. Det blir lite stressat i refrängen, eftersom inspelningen helt enkelt är sådan. Som jämförelse låter Sennheiser HD800 tunnare, mer som en highend-stativhögtalare i stället för en golvare av fullstorlek.
Balanserat eller obalanserat
Vi fick Sennheiser-lurarna med både obalanserade och balanserade kablar. De låter oerhört bra med båda, men ljudbilden växer sig lite större, och får bättre rymd, med balanserade. Stereoperspektivet blir större. Huruvida det är värt att lägga ett par tusen kronor extra på en balanserad kabel är jag osäker på, eftersom det låter väldigt snarlikt. Men om samma sak händer med Pioneer-lurarna, vilket det finns all anledning att misstänka, så skulle man åtminstone få en ännu mer öppen och levande ljudbild med en balanserad kabel. Inte för att man saknar något …
För mobilt bruk?
De här hörlurarna är inte byggda för att paras ihop med mobiltelefonen. Därför är de försedda med en stor jack-kontakt, så att man inte ens behöver fundera på saken. Men det måste ändå provas, så jag plockade fram en minijack-adapter. Och även om själva klangkaraktären håller i sig när SE-Master1 paras ihop med min iPhone 6 Plus så blir ljudbilden ganska så platt och oengagerande jämfört med hörlursförstärkaren. Det kan inte betraktas som något annat än en nödlösning.
Slutsats
Med sin SE-Master1 har Pioneer lyckats bygga de bästa hörlurarna undertecknad har hört. De kombinerar en fantastisk upplösning med en fylligare och djupare basrespons än man skulle kunna tro att öppna lurar är kapabla till. De spelar allt de tar emot med övertygelse och skickar lyssnaren till ett musikaliskt Nirvana från första takten.
Allting låter så öppet, genomskinligt och synnerligen trovärdigt att hörlurarna sopar mattan med högtalare i 100 000-kronorsklassen. Är de då bättre än Sennheiser HD800? Personligen skulle jag hellre välja Pioneer, på grund av den varmare och fylligare basen, utan att det går ut över ljudbildens balans. I det perspektivet är SE-Master1 kanske mer lika Audeze LCD-X för 22 000 kronor.
Är Pioneers hörlurar värda alla pengar? De är åtminstone de bästa jag har hört. Sedan får du själv avgöra om du vill hosta upp 25 lakan. Förresten får du lägga mer än så, för lurarna behöver en riktigt bra hörlursförstärkare!
Öppna hörlurar
Att hörlurarna är öppna innebär att baksidan av kåporna är ventilerad. Det gör att elementen spelar mer frigjort och att dynamiken blir mer utsträckt, med mindre kompression än i en sluten konstruktion. Resultatet är ofta ett sagolikt öppet ljud, fast på bekostnad av en aning tunnare basrespons. I SE-Master1:s fall är basen inte tunn, men som med alla öppna lurar läcker det ut ljud och oväsen utifrån släpps in. Det betyder att man bör lyssna i lugna omgivningar, helst där ingen annan blir störd. Folk runtomkring hör nämligen musiken från hörlurarna, framför allt diskanten.
Läs hela artikeln med LB+
Årets bästa erbjudande
Full tillgång till allt innehåll i 4 veckor för 4 kr
LB+ Total månad
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad
LB+ Total 12 månader
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser