Förr i tiden var musiklyssning en andaktsfull – och tämligen mödosam – historia. Förberedelserna inför att spela en skiva var en lång process som bara fick överlåtas åt stereons ägare. Och lyssnandet kunde bara tilldra sig i rummet där anläggningen stod.

Multiroom-högtalarna (”flerrumshögtalarna”) har vunnit mark på bekostnad av traditionell hifi. Drivkraften är snarare bekvämlighet än ren ljudkvalitet. De flesta av testets högtalare är nämligen utmärkta på att leverera bakgrundsmusik till middagen, matlagningen eller läxläsningen. Men bredvid en bra – och många gånger dyrare – hifi-anläggning kommer de till korta.

Fast med tanke på priser mellan 1 700 och 3 500 kronor för kompletta stereosystem med inbyggda högtalare, förstärkare, trådlös nätanslutning och integration med allsköns strömningstjänster är det inget annat än imponerande hur mycket man får! Och kronan på verket är möjligheten att styra musiken i alla husets rum.

Fast vid ett märke
Även om vi pratar om multiroom-system så är alla testdeltagare gjorda för att fungera på egen hand tillsammans med husets nätverk, så man måste inte köpa flera stycken. Och det behövs inte heller någon annan utrustning för att få systemet att spela musik.

Har du väl köpt en multiroom-högtalare är sannolikheten däremot stor att nästa kommer från samma märke. Och har du redan köpt en trådlös soundbar så kan den vara utslagsgivande. Ingen av högtalarna kan nämligen samarbeta med andra märken, så vill du utnyttja möjligheterna att styra musiken i hela huset på ett bekvämt sätt så går det inte att undvika. Även om du naturligtvis kan installera lika många fjärrstyrnings-appar på din mobil och surfplatta som du vill och sedan sköta dem var och en för sig.

Sonos fortfarande kung
I många år har Sonos varit multiroom-branschens kungar. Det senaste året har det däremot dykt upp en rad utmanare till tronen. I det här testet har vi tagit med fem rivaler som kommer från den etablerade elektronikvärlden.

Så testade vi
Alla enheter ställdes in och införlivades i husets trådlösa nätverk – en process som var enkel med ett par modeller medan andra krävde många försök och ställde till mycket besvär.

Precis som vid andra tester spelades ett urval av musik, från acapella till stora orkesterverk och från lugn jazz till heavy metal. Låtarna spelades både från strömningstjänster och från okomprimerade filer som var lagrade på det lokala nätverket.

Högtalarna ställdes upp sida vid sida på en lång bänk, så att de fick så lika villkor som möjligt, samtidigt som det gick att jämföra ljudet från de olika modellerna direkt.

HD-ljud är en gimmick
De flesta systemen stöder högupplöst ljud (24 bitar och 96 eller 192 kHz samplingsfrekvens). Det råder delade meningar om huruvida man faktiskt kan höra skillnad på HD-ljud och vanlig CD-kvalitet, men när det gäller multiroom-högtalare så måste det betraktas som en gimmick. HD-ljud ljud gör – i bästa fall – skillnad på en anläggning i toppklassen. Inte på en 2 000-kronors monohögtalare med plastkabinett som spelar bakgrundsmusik i badrummet.