test: Monitor Audio Silver 300

Monitor Audio har förnyat Silver Series, där nya Silver 300 är efterträdaren till den mycket populära och extremt lyckade Silver 8. En av de bästa golvhögtalarna vi hade hört i sin prisklass och som fortfarande är svårslagen.

På utsidan är förändringarna få. Men diskanten och mellanregistret ser mer sömlösa ut nu när de sitter på en gemensam metallplatta på baffeln. Dessutom är den industriella bottenplattan utbytt mot fyra högtalarfötter som är fästa direkt på högtalarens undersida. Detta ger en mer minimalistisk karaktär och minskar totalvikten med 3 kilo. 20 kilo är dock fullvuxet i förhållande till storleken, till exempel är högtalaren 30 procent tyngre än en av sina ärkerivaler, Audiovector QR3.

Inuti har Monitor Audio gjort justeringar i delningsfiltret, bland annat har de höjt delningsfrekvensen till diskanten från 2,7 till 3,5 kHz för att ge den ett bekvämare arbetsområde. Mellanregisterelementet är bara 4 tum stort och kan tåla så höga toner utan att bli väldigt riktningskänsligt och skapa ojämn frekvensrespons utanför ”sweetspot”.

Kvalitetskänsla

Kabinettet ser elegant ut i valnöt, som vårt testexemplar var klätt i. Det är styvt, utan billiga resonanser när man knackar på det. De silverfärgade ”golfbollsmönstrade” högtalarelementen sticker ut snyggt rent visuellt och det syns inga skruvar. Det finns inte några hål för grillen heller, eftersom den sätts fast med magneter.

Membranmaterialet är en keramikbelagd sandwich-konstruktion av aluminium och magnesium, som på egen hand är mycket styv i förhållande till sin vikt. För att göra membranet ännu styvare har Monitor Audio alltså valt att buckla till det i ett golfbollsmönster.

”Barnsäker”

För föräldrar med klåfingriga barn är det värt att notera att diskantelementet sitter säkert bakom ett metallgaller. Bas- och mellanregistren har ingen dammkåpa i mitten som kan vara lockande att trycka på, så högtalarna borde kunna känna sig ganska så trygga,

Ljudet av silver

Ljudet från Silver 300 känns igen direkt från tidigare årgångar. Monitor Audio har gång på gång visat att de kunnat förena en övertygande taktfasthet med ett frekvensbalanserat ljud, och den här gången är inget undantag.

Ta till exempel den taktfasta låten Soothing med indieartisten Laura Marling. Bastrumman är stram som en soldat i givakt, medan kantslagen på virveltrumman har en snärt som är få förunnat. En dyr och kraftfull förstärkare få fram det här extra bra, men även en så enkel historia som strömningsförstärkaren Klipsch Powergate få fram det mest väsentliga ur Silver 300. Monitor Audio är nämligen inte kända för att ha särskilt tungdrivna högtalare (åtminstone inte i modern tid, så vi låter äldre modeller som 1970-talshögtalarna MA1 stå för sig själva). Med 8 ohm impedans och 90 dB känslighet behövs det inte så mycket för att få ut ljudtryck.

Ändå är det med de här högtalarna som med alla högtalare av god kvalitet: de förtjänar det bästa du har råd att koppla dem till. Till exempel Naim Uniti Nova, en strömningsförstärkare som är en riktig läckerbit. Dyr som bara den, men med en ljudkvalitet (och ett utseende) som lever upp till prislappen. Silver 300 förvandlas till en musikförmedlare av rang, Laura Marlings röst är ytterst trovärdig, med vacker falsett och utsökt bröstklang. Allt presenteras i en bred och faskorrekt ljudbild, rik på detaljer.

Stram bas

Philip Glass piano i Opening (Glassworks) återges med fin snärt i anslagen, samtidigt som tonerna flyter in snyggt i varandra och sjunger i harmoni. Men jag har faktiskt hört tonerna från tangenterna djupare, med en större klangbotten än här. Till exempel med Dynaudio Excite X34 som målar upp pianot mot en mörkare bakgrund, i en djupare ljudbild. Dynaudiorna är rikare på undertoner och det tycker jag faktiskt att föregångaren Silver 8 också var. Av samma skäl saknar jag lite kropp i den dundrande bastrumman i Nine Inch Nails Into The Void. Det kan dra en smula mot det tunna. Silver 300 är däremot mer homogen i basen, där Silver 8 hade en betoning – en färgning – som triggade ett par bastoner mer än andra. Och genom att tunna ut basen en aning är högtalarna mer lättplacerade eftersom de kan stå närmare bakväggen utan att basen blir dånande och mjuk.

Väl ivrig diskant

En annan brist är att diskanten i Silver 300 kan bli lite väl energisk emellanåt. Inte så att den låter hårt, men den kan tippa över mot det smågrova om musiken har för mycket energi i det lägre diskantregistret eller om högtalarna kopplas till en förstärkare som är i överkant analytisk. Med andra ord: hellre en Yamaha A-S1100 (eller helst A-S3000) än en Technics SU-G700 eller Pioneer A-70DA. Då skulle man kanske kunna tro att högtalarna inte var en bra partner till Hegel H190, men då har man fel. För även om Hegeln är neutral så är den så väl upplöst i övertonerna att den ändå håller högtalarna i strama tyglar. Men det finns ändå mer viktlöshet i övertonerna med högtalare som Audiovector QR3.

Lekfull

Där Dynaudiorna däremot kommer till korta är i anslagens dynamik. Lekfullheten. X34 kan låta lite bastanta om man jämför, Silver 300 tackar gärna ja till mycket kraft men Excite 34 är helt beroende av det. Då blir ekonomin snabbt en annan, och dessutom blir man inte lika sugen på att dansa av Dynaudio.

Slutsats

Monitor Audio har lyckats göra en sagolik högtalare ännu bättre. Silver 300 är en äkta allroundhögtalare som tar emot all musik du skickar till den och återger allt med dynamik, upplösning och skön underhållningsfaktor. Den imiterar highend på ett imponerande sätt, även om den inte har samma rikedom i klangfärger och saknar lite på djupet.

Den som letar efter högtalare för under 20 000 kronor och som vill ha den bästa kombinationen av musikalitet, upplösning och x-faktor bör ha Monitor Audio Silver 300 högt på checklistan.

Basregistret uppfattas som något tunnare än hos föregångaren Silver 8 och diskanten kan vara väl energisk. Det löser man enkelt genom att välja rätt förstärkare och jobba med placeringen.