: Canon EOS 5D mk III

En generation senare har den tredje utgåvan av EOS 5D förbättrats ytterligare. Även om det kan vara svårt att se hur stora förbättringarna är med blotta ögat. Men Canon har definitivt lyssnat på användarna, som älskade Mk II-versionen för dess exceptionella bildkvalitet men också för den oerhört höga videokvaliteten i full-HD-upplösning.

Kameran blev en enorm succé bland filmskapare, regissörer och fotografer som omedelbart uppskattade videomöjligheterna. Med EOS 5D Mk II gick det plötsligt att göra film i HD-kvalitet, med ett redskap som kostade en bråkdel av produktionsutrustningen man använt sig av tidigare. Urvalet av ljusstark Canon-optik gav filmskaparna ljusegenskaper de inte hade sett maken till förut. Ljusstark optik gjorde det möjligt att få ett smalt skärpedjup, samt att filma video i dåligt ljus utan massor av lampor.

Att säga att EOS 5D Mk II var en framgång vore en underdrift av enorma proportioner. Men som alltid finns det utrymme för förbättringar. Och det är där mk III-versionen kommer in i bilden – en kamera som ser ut att vara snudd på identisk med föregångaren, men även om förbättringarna är få så har de adresserat kritiken föregångaren fick tillfullo.

Högre ljuskänslighet och snabbare
Ingen bad om högre upplösning. Så Canon tog en ny 22-megapixlars CMOS-bildsensor med bättre brusegenskaper och snabbare dataöverföring till en ny bildprocessor. Detta har gjort mk III-modellen mycket snabbare. Autofokusen har 61 punkters sensorer, och hela 41 av dem är korssensorer. Bildhastigheten har ökat till 6 bilder per sekund och ljuskänsligheten är svindlande ISO 102 400. Bortsett från upplösningen så är detta specifikationer som överträffar både föregångaren och Nikons D800.

LCD-skärmen på 3,2 tum har högre upplösning. Slutaren är testad för att klara 150 000 exponeringar och arbetar tystare. Det finns också ett särskilt tyst läge, precis som D800 har. Canon-kameran filmar HD-video men det går inte att strömma över videofilmerna okomprimerat via HDMI, som i Nikon D800.

Andra förbättringar är en flexibel HDR-möjlighet (utökad bilddynamik med 7 bilder i serie, upp till +/–8 EV), kromakorrektion i JPEG-filer, multiexponering, nytt menysystem samt kortplats för både CF- och SD-kort.

Användning
Rent fysiskt är EOS 5D Mk III nästan identisk med sin föregångare, Kamerahuset är en smula mindre och lättare än D800:s och handgreppet med tumgreppet på baksidan ger ett bättre grepp om kameran än D800 – särskilt med tunga tele- eller zoomobjektiv. Precis som på D800 går det att sätta på ett vertikalgrepp med extra batteri, så att det blir enklare att hålla kameran när man håller den i porträttläge.

Det välbyggda kamerahuset är skyddat mot väder och vind, precis som D800 och andra proffskameror. Här finns dock ingen inbyggd blixt. Autofokusen och bildhastigheten gör att EOS 5D Mk III passar bättre till sport och action än Nikon D800.

Alla som har haft en EOS-kamera i handen någon gång de senaste 25 åren kommer snabbt att finna sig tillrätta med EOS 5D. Andra fotografer kan behöva lite mer tid, för det behövs många tryckningar, vridningar och släppningar för att göra en del inställningar. De små knapparna ovanför teckenfönstret på toppen är inte enkla att sköta med vare sig handskar eller frusna fingrar, ur den synvinkeln tycker jag att Nikon D800 är mer användarvänlig.

Som vanligt nu för tiden har kameran en särskild start/stopp-knapp för videofilmning. Den har också en särskild Rate-knapp där man kan betygsätta bilder och sedan sortera dem efter hur lyckade de är.

Bildkvalitet
Intressant nog har EOS 5D Mk III bättre kontroll över brus vid höga ISO-värden – färre pixlar på samma bildyta har sina fördelar – men Nikon D800 har bättre kontroll på lägre ljuskänslighet. Skillnaderna är inte stora men finns där, och saknar inte betydelse för fotografer som är intresserade av bruskontroll. D800:s upplösning och brusegenskaper ger till exempel bättre detaljering i skuggiga områden. Canon-kameran har dock mycket god kontroll på bildstörningar och även om den inte får fram fler detaljer på höga ISO-värden så har JPEG-filerna mindre kornbrus över ISO 6400 än Nikon-kamerans.

Skillnaden i upplösning ger visserligen D800 en fördel, men för de allra flesta av oss räcker detaljeringen och skärpan i Canon-kamerans bildfiler gott och väl för förstoringar i planschstorlek och ännu mer. Det är först om man beskär bilderna mycket som D800 har en fördel om man ska göra stora papperskopior.

Bilddynamiken i EOS 5D Mk III ligger inte heller så långt efter D800 eller D4 att det har någon nämnvärd betydelse. Jämför man testbilder har D800 ungefär ett exponeringssteg bättre dynamik, men det är bara viktigt för de mest fanatiska fotograferna. I praktiken är skillnaden försumbar.

Slutsats
Videokvaliteten är precis som i D800 av absolut världsklass för en systemkamera. Men man måste ha en extern mikrofon för att ljudkvaliteten ska hamna på samma nivå som bildkvaliteten. Behöver man inte den extrema upplösningen i Nikon D800/D800E så är Canon EOS 5D Mk III ett ypperligt val. Bildhastigheten är högre än D800, kameran ligger bättre i handen, autofokusen är snabbare vid fokusspårning, och överlag skiljer det oerhört lite i bildkvalitet. Därför är det främst ett val mellan system och vilka egenskaper man värderar högst. För precis som föregående modell, Mk II, är EOS 5D Mk III en av de allra bästa fullformatkamerorna – och kommer troligtvis att vara det tills dagen då en mk IV lanseras.