Panasonic är ett märke som vi kanske först och främst förknippar med sparsmakade OLED-skärmar, men det händer att de glimtar till med mer billigare varianter också. Modellserien vi testar här, HX800, är ​​ efterträdaren till den populära GX800. Föregångaren var känd för att leverera mycket höga prestanda i förhållande till priset, med utmärkt bildkvalitet och brett stöd för olika videoformat. HX800 ser ut att gå i samma fotspår – frågan är om den fortfarande håller jämna steg med konkurrenterna?

Flera versioner

HX800-serien finns i en mängd olika skärmstorlekar och designvarianter. Förutom 65-tumsversionen vi testar finns det mer kompakta 40-, 50- och 58-tumsvarianter. Utöver grundmodellen finns HX810, HX820 och HX830 som är likadana rent bildmässigt men har små skillnader i stativ och utseende. Till exempel är HX820-modellen helt svart medan de andra modellerna har en finish i blankborstat metall.

Design

Panasonics TV-apparater är ofta lite tjockare och mer rejält byggda än vissa koreanska modeller, men till HX800-serien har de åstadkommit en slank och snygg design. Själva skärmen är bara dryga centimetern tjock på stora delar av panelen. Den har också en mycket tunn inramning, med en undersida av borstad metall och en platt eller böjd sockel längst ner. Sockeln kan vara spegelblank, förkromad eller matt beroende på modell. Den böjda varianten är fin att titta på men gör det lite svårt att lägga en soundbar alldeles framför skärmen. Vi noterar också att skärmytan är av den spegelblanka typen, som lätt orsakar reflektioner av omgivningen och dessutom är känslig för fingeravtryck.

Användning och finesser

Panasonic HX800E använder Panasonics eget användargränssnitt MyHomeScreen (5.0), som har en mycket enkel, överskådlig layout. Menysystemet känns modernt och personligt, man får upp rekommenderat innehåll direkt på startskärmen. Man får också snabb åtkomst till de olika inställningarna som Panasonic-skärmen är utrustad med.

 

Panasonic får visserligen klara sig med ett ganska så spartanskt app-urval på sin plattform. Netflix och YouTube finns naturligtvis på plats, men i dessa strömningstider kommer nog många att sakna tjänster som Disney+, HBO Nordic och Apple TV+. Den bästa lösningen på detta är en extern mediaspelare.

Panasonic HX800 kan å andra sidan skryta med ett brett stöd för olika video- och ljudformat: den stöder både Dolby Vision och HDR10+, och inte minst Dolby Atmos på ljudsidan. Här har Panasonic en fördel jämfört med konkurrenter som Samsung och LG, som inte stöder allt på en gång. Detta har blivit allt viktigare den senaste tiden eftersom Apple och Disney har mycket innehåll i Dolby-format, medan Amazon Prime håller fast vid HDR10+.

När det gäller anslutningar har Panasonic tre HDMI-ingångar, tyvärr stöder ingen av dem de senaste finesserna i version 2.1. Detta innebär att gaming-relevanta funktioner som 4K/120fps och VRR (variable refresh rate) lyser med sin frånvaro. Det här behöver inte vara någon kris, men det kan vara en stor miss om man letar efter den optimala TV:n för spelkonsoler som Xbox Series X och PlayStation 5. På plussidan har HX800 mycket kort fördröjning (input lag), vi uppmätte den till strax över 10 millisekunder!

Bildkvalitet

På bildsidan använder Panasonic HX800 en 4K-LCD-panel av typen Edge LED. Här finns alltså ingen ”Full Array”-bakbelysning, utan en enklare kantmonterad variant. Det ger inte samma exakta ljusstyrning som de mer påkostade LCD-skärmarna har, för att inte tala om OLED-skärmarna. Däremot har HX800 en potent ”bildmotor” under skalet – HCX – som är identisk med den vi hittar i betydligt dyrare toppmodeller från Panasonic. Det kanske kan vara en prisvärd kombination?

 

Även om de flesta TV-tillverkare förmodligen hävdar att just deras bild är mer naturtrogen än konkurrenternas så var det Panasonic som introducerade filosofin att ta tillvara på ”director’s intent”. Det handlar helt enkelt om att återge videoinnehållet så troget originalet som möjligt, och här är det japanska märket bland de bästa i klassen.

Första intrycket är att HX800, precis som föregångaren GX800, gör väldigt mycket rätt.

Till att börja med har den en imponerande stark och klar, men samtidigt naturlig färgåtergivning. Ferrari-bilarna i Formel 1 får precis den intensiva röda färg de ska ha, i stället för att glida över i magenta. Grönt gräs ser organiskt och äkta ut, för att inte tala om att hudtoner får precis den rätta, naturliga glöden. Blicken faller direkt till ro eftersom det här är en bild som ser trovärdig ut. Vilket är mer än vi kan säga om många av konkurrenterna …

Panasonic-skärmen har också en panel som är riktigt enhetlig, med jämn ljusfördelning över hela skärmytan. Betraktningsvinkeln är bra, HX800 bevarar jämna färger och kontrast även när man sitter långt ut mot sidorna och tittar.

Denna modell har inte det superkorrekta ”Filmaker Mode” som en del dyrare Panasonic-skärmar är utrustade med, men det är inget stort minus: ​​HX800 har Panasonics eget Cinema- och True Cinema-läge (med och utan interpolering) vilket gör i stort sett lika mycket nytta. Om man väljer något av dessa så kan man se fram emot en oerhört naturlig och levande bild.

HX800 är väldigt bra på rörelser också. Den så kallade interpolationen (rörelseutjämning som infogar extra bildramar) ger en supermjuk bild utan uppbrytningar, utan att det ser konstlat eller ”såpopera-aktigt” ut. Panasonic-skärmen har också ett strålande bildläge för sport, där den här finessen ger fin rörelseskärpa när det går undan på banan.

Det enda området där HX800 kommer lite till korta är kontraster och svärta. Här får Panasonic-skärmen se sig slagen av tuffa konkurrenter från Sony (XH90), LG (Nano90) och Samsung (Q80T). Alla dessa har LCD-paneler med direkt LED-bakbelysning och lokal dimning, vilket potentiellt ger högre kontrast. Vi jämförde med bland annat Samsung QE65Q80T, som vi har stående i testrummet, och det råder ingen tvekan om att Samsung-skärmen har märkbart mer djup i de mörkaste områdena, samt mer dynamik i de ljusaste scenerna. Detta är inte lika framträdande i alla sammanhang, men tydligt i modernt videoinnehåll i HDR-kvalitet. Detta betonar bara att konkurrensen i den här prisklassen har hårdnat – det hade varit spännande att se vad Panasonic kunnat åstadkomma med direkt LED-bakbelysning!

Ljudkvalitet

På ljudfronten använder HX800 ett helt vanligt stereohögtalarsystem som är monterat på undersidan av skärmen. Ljudet är rent och tydligt, med fin fyllighet i röster. Men tanken slår oss omedelbart att de som uppskattar bildkvalitet på den här nivån förmodligen också vill ha ett ljud av samma klass. Därför bör en separat soundbar stå på önskelistan.

Slutsats

Trofasta Panasonic-fans får precis vad de förväntar sig med HX800: Den här prisvärda TV:n har en skarp och färgneutral bild som är lätt att tycka om. Dessutom får man ett brett stöd för olika videoformat, så att man kan titta på sina favoritserier i bästa tillgängliga format. HX800 får dock nöja sig med lite svag kontrast och svärta. Utan direkt LED-bakbelysning hänger den inte riktigt med de allra bästa LCD-skärmarna i klassen. Den får också klara sig utan HDMI 2.1-anslutningar, vilket kan vara en besvikelse för gaming-entusiaster. Det är lite synd, för prestanda i övrigt är lysande!