Samsung tog alla på sängen med sina trådsmala LED-skärmar förra året. De hade fördelen att vara först. I år har fler aktörer följt efter och fältet är jämnare. Men Samsung skiljer sig fortfarande från mängden när det gäller design. Medan den gamla 6-serien hade svart plast med en röd rand har nya 6715 en vit, vågformad ram med genomskinlig kant. 
 
Användning och funktioner
Men 6715 är inte någon designmodell som saknar finesser, tvärtom. Den klarar både MPEG4 och är godkänd för Canal Digital, och på baksidan – som bara är 30 millimeter tjock – har Samsung fått plats med 4 HDMI-ingångar. UE40C6715 är också förberedd för Samsungs nätportal Internet@TV. Det är en av de bättre portalerna vi har testat och ger tillgång till bland annat Facebook, Twitter och YouTube. Dessutom går det alla ladda ner spel och program från Samsungs egen ”App Store”. Ett Tetris-liknande spel ligger överst på listan.
Samsungs fjärrkontroll (också den vit) har stora och tydliga knappar och första gången du slår på TV:n beskrivs de olika anslutningarna med grafik på skärmen. En speciell inställningsassistent gör det enkelt att ställa in kanaler och ingångar. Menyerna är organiserade på ett överskådligt sätt, men vi tycker nog att Samsungs menysystem är moget för en ansiktslyftning om man jämför med Sonys, som är ännu lite snabbare och mer intuitivt.
 
Bildkvalitet
Direkt ur kartongen imponerar UE40C6715 med en mycket färgstark och kontrastrik bild, och synnerligen god skärpa. Till och med TV-program i vanlig standardupplösning ser förvånansvärt skarpa och detaljerade ut. Samsungs rörelsekompensation är dessutom mycket effektiv. Rörelserna är mjuka och sömlösa, inte ens när vi använder funktionen på HD-material syns några eftersläpningar. När vi tittar på film föredrar vi att stänga av funktionen, men i vanliga TV-program kan man låta den vara påslagen eftersom den åstadkommer en bättre känsla av skärpa. Samsungs fabriksinställningar ger en ganska så livlig bild i standardläge, som passar bra om man tittar på TV i dagsljus, men standardläget är för övermättat och ljust för att man ska kunna använda det jämt. Då föredrar vi hellre filmläget, men även det har bildbehandling som behöver stängas av. Den dynamiska kontrasten fokuserar för mycket på stora skillnader medan mindre suddas ut. Det syns lätt på stjärnhimlen i ”Avatar”, där särskilt Sony KDL-40NX700 visar många fler stjärnor.
Bortsett från detta är det väldigt jämnt mellan de skärmarna när vi stänger av delar av Samsungs väl ivriga bildbehandling. Både Sony och Samsung kan skryta med en bra och neutral färgåtergivning samt en överlägsen svärta. Vi kan dock skymta en aning mer ojämn ljusfördelning på Samsungs panel. Sony har ett mörkare frontfilter som dämpar detta.
 
Ljudkvalitet
Samsung har aldrig varit kända för att ge sina TV-apparater ett bra ljud, och inte heller 6715 är något att skriva hem om när det gäller ljudkvalitet. Det låter som förväntat tunt och dialogen saknar fyllighet. Här måste man ha en separat ljudlimpa eller allra helst en riktig hemmabio för att ljudet ska bli realistiskt.