Det som sticker ut med Coolpix är inte några uppseendeväckande finesser eller några skojiga men oanvändbara funktioner. Det är istället specifikationerna med den otroliga 18x monsterzoomen i ett hus som faktiskt inte är större än konkurrenternas. Byggkvaliteten är också bra, den känns stadigare än många av sina plastiga utmanare. Den fina 3-tumsskärmen med nästan en miljon pixlar går inte heller av för hackor, det är dubbelt så hög upplösning som standardskärmarna. Blixten är av popup-typ så att man slipper råka sätta fingret för den.

Tack vare att man slipper onödiga funktioner blir kameran lättanvänd. Funktionsratten på ovansidan låter fotografen varken välja manuella inställningar eller halvautomatiska lägen. Däremot finns två typer av automatik, effekter, seriebilder, två nattlägen eller motljus. Dessutom scenläge med 15 val samt fem olika effekter. Hastigheten är godkänd både vad gäller hur snabbt man kan ta första bilden och fördröjningen innan man kan ta nästa. En bieffekt när man använder den extrema zoomen är att den ibland har svårt att hitta fokus, speciellt om man använder automatiskt scenläge.

Automatiken kan dessutom slå slint ibland när det gäller färgmättnaden. Antingen blir det för mycket eller för lite av det goda. Det fanns även en antydan till gulstick i gråkortet men det var ingen som märktes i övriga testbilder. Trots det otroliga zoomomfånget blev vi nöjda med bildgeometrin i både vidvinkel och tele. En del ljustapp i full tele dock men det får man räkna med. S9100 lyckades inte heller så bra i dåligt ljus, där blev det brusigt och utsmetade detaljer.

Slutsats
Det här är ingenting för den som vill ha en massa finesser eller mixtra med inställningar för den perfekta bilden. Istället är det en sann peka-och-skjut-kamera för den som bara vill komma hem från semestern med bra bilder. Gärna utan att resa sig från stolen, för här finns det zoom så det räcker och blir över. Kameran är välbyggd och lätt att använda med en bra skärm för att granska de extrema närbilderna i hög upplösning.