Focal Stellia

Den mest kompletta

Focal Stellia är något så maffigt som en highend-hörlur som funkar med mobilen.

Focal Stellia 52628

(Foto: Tillverkare)

Focal lanserade sina första highend-hörlurar så sent som 2016. Men då visade det sig att högtalarexpertisen kom till god nytta, för Utopia tog oss med storm. Inte minst tack vare sitt beryllium-element som återskapade musiken med viktlöshet och makalös sammanhållning.

Snacka om ägarglädje! Lådan till Focal Stellia är överdragen av konstläder och inuti ligger ett hårt fodral och dessutom en mindre låda där man hittar en balanserad XLR-kabel och en elegant förpackad bruksanvisning. Foto: Geir Gråbein Nordby

Nu är den slutna Stellia här. Med samma inverterade beryllium-membran. Focal Stellia är konjaksbruna hörlurar med kopparfärgade detaljer. Kuddarna av fuskläder ligger fantastiskt skönt mot huvudet och isolerar mycket bra. Och utan tryckskillnaderna i AKG K872 när man pressar in kåporna för att anpassa lurarna efter huvudet. Betydligt bekvämare.

Eftersom det är tänkt att Stellia faktiskt ska funka med bärbara spelare är de utrustade med en kort 1,2-meters obalanserad kabel. Dessutom ingår en 3 meter lång XLR-kabel som ska användas med kompatibla stationära förstärkare.

Foto: Geir Gråbein Nordby

Så låter Focal Stellia

Och så ljudet. Ta till exempel den fylliga och rappa basen. Som gör att man sitter och diggar varenda takt i Lily Allens groovy Trigger Bang. Samma sak med Janelle Monáes I Like That. Kantslagen på virveltrumman är spröda och definierade, övertonerna i hi-hat-samplingar är felfria och stereoperspektiv är snyggt. Här har Focal prickat otroligt rätt mellan en varm klang och väldefinierade övertoner. Dynamiken och livligheten i toppen är inte riktigt lika bra som i Audio-Technica ATH-L5000, det skulle Focal förmodligen försvara sig med genom att säga att Stellia är ”mer musikaliska”. Kanske det, hur som helst låter det grymt bra.

Walter ”Wolfman” Washingtons röst framträder otroligt bra och den viktlösa diskanten i toppen tillför magi till både honom och gästvokalisten Irma Thomas i bluesballaden Even Now.

Om det är något vi saknar så måste det vara så att Stellia inte har den rymd vi föll så hårt för i Utopia. Det är ofta problemet med slutna hörlurar, men i det här startfältet har Audio-Technica lyckats bättre med L5000. Ändå är Stellia sammantaget – framför allt när man tar med komfort och bärbarhet i beräkningen – så bra att det är svårt att lyckas bättre.

Focal Stellias frekvensrespons, utförd efter miniDSP:s kompensationskurva. Längst ned finns tio mätningar för varje kanal, sammanlagt tjugo, gjorda med lite olika placering. Överst är genomsnittsresponsen för höger och vänster kanal. En liten ”partypuckel” i basen vid 60–200 Hz ger extra värme och fyllighet, annars är hörlurarna väldigt linjära bortsett från en dipp vid 3–4 kHz och en vid 6 kHz. De tar inte bort luftigheten eller känslan av detaljer, utan dämpar sibilanter i sångröster och vassa ljud i mässingsblås, på bekostnad av sprödhet i bland annat trummor. Mätningen är gjord med Hegel HD20-DAC, Auralic Taurus-hörlursförstärkare, miniDSP E.A.R.S.-mätmikrofon och REW-programvara.

Slutsats

Focal Stellia är något så häftigt som en highend-hörlur som fungerar med mobilen. Visst, det låter tamare då än med en förstärkare, men bärbarheten gör Stellia väldigt användarvänlig – och den sitter dessutom som en dröm på öronen.

Ljudet är fantastiskt, här balanseras fyllighet och värme i basen med synnerligen luftiga övertoner. Man får inte riktigt transparensen hos de bästa öppna hörlurarna, och Focal får se sig besegrade av Audio-Technicas slutna toppmodell när det gäller dynamik. Men summan är så bra att Stellia är väldigt svårslagen.

Läs vidare
Exit mobile version