Nighthawk är Audioquests första hörlursmodell. Highend-tillverkaren som mest är känd för sina kablar har gått seriöst tillväga, med öronkåpor gjutna av en träfibermassa som kallas för ”liquid wood” och supermjuka och bekväma kuddar som ligger som luft mot öronen. För att isolera kåporna från störningar är de upphängda i gummiband på samma sätt som klassiska studiomikrofoner.

Hörlurarna ser slutna ut, men det finns en ventil som släpper in en aning luft i kammaren. Det utjämnar för tryck inuti kåporna och gör dessutom att de andas så att man kan ha dem på sig i flera timmar utan att det blir för svettigt.

Det ingår två kablar, båda är långa och av läcker kvalitet – vad kan man annars förvänta sig av världens största tillverkare av hifi-kablar? Den ena kabeln är utrustad med en 3,5-millimeters minijack-kontakt, den andra med en balanserad kontakt för den som har en hörlursförstärkare som klarar sådant. Det ingår också en 6,5-millimeters jack-kontakt. Ingen av kablarna har fjärrkontroll eller mikrofon till mobiltelefonen.

Ljudet

Vi lägger genast märke till den saftiga basen. Hör bara på bastrumman i Jill Scotts ”Gettin’ in the Way”! Med R&B som det här kommer hörlurarna verkligen till sin rätt, med en stenhård återgivning av de lägsta oktaverna.

Samma sak händer när man sätter på ”Sign O’ The Times” med Prince från 1987. En annars ganska så platt bas får plötsligt en fyllighet och vitalitet som ingen av de andra hörlurarna i testet kommer i närheten av. Kanske med undantag för Sennheiser HD 630VB när de har basen på max. Stenhårt!

På många sätt och vis är detta Nighthawks stora fördel. Nackdelen är att basen inte följs upp hela vägen i de övre registren. Övertonregistret är för tillbakadraget, vilket gör att luftigheten och mycket av klangen från inspelningsrummet inte kommer fram tillräckligt bra. En orkester har det för trångt och stränginstrument öppnar sig inte riktigt.

Ingen tvekan om att det finns kvaliteter i ljudbilden, men för min personliga del är det en för stor skevhet mellan den fylliga basen och de tillbakadragna övertonerna.