Åsas mening om utseendet
Visst är dessa ”lite mer” än ett par traditionella högtalare, men har ändå inte tillräckligt med attityd för att göra något större väsen av sig rent formmässigt.
M-1 är ett par gedigna små rackare med gjutet metallkabinett där man enkelt gömmer kablarna genom att sticka in dem i ett hål på baksidan av stativet och sedan fäster dem inuti foten. Denna lösning gör dock att du inte kan använda hur kraftiga kablar som helst, men det finns det å andra sidan kanske inte anledning till heller. Det medföljande bordsstativet har en kulled vilket gör att du med några relativt enkla handgrepp och en insexnyckel kan göra om det till ett väggfäste. Du gör på samma sätt när du vill förvandla en av högtalarna till centerhögtalare.
Visst är högtalarna små men vi är inte helt säkra på att de har vad som krävs för att kunna titulera sig designhögtalare, trots att de även finns i vitt, med vitt galler. Det hade inte gjort något om formgivarna tagit ut svängarna lite till. Högtalarna säljs i par eller styckvis vilket gör att du får välja bas själv. Vi valde ASW610 från samma märke som är av den traditionella ”svarta lådan-typen” vilket inte gör någon människa glad, trots att Geir envist hävdar att allt kan räddas med en blomkruka på toppen, eller kanske i värsta fall en virkad duk från mormor. Är det fler män där ute som tror på den myten får ni genast tänka om – det knepet funkar inte!
Ljudkvaliteten
Vi lyssnar till vackra Moon and Moon och trots att det inte låter illa på något sätt infinner sig inte den där riktiga krispigheten i rösten som hos både Focal och KEF. Detaljerna finns absolut där men vi saknar rymden och skörheten i tonerna, spelglädjen vill inte riktigt träda fram och det saknas lite i det övre mellanregistret och centerhögtalaren är inte lika varm som den hos KEF. Ljudupplevelsen känns lite spretig och inte så homogen. Basen är mer kontrollerad än Focals men högtalare och subbas samarbetar inte riktigt på det sätt som vi önskar. Vi ändrar lite på inställningarna men det vi eventuellt vinner i toppen förlorar vi i så fall i botten. När vi går över på film visar det sig dock att ljudet blir ett helt annat. Dialogen framträder på ett naturligt sätt i ljudbilden, karaktärerna i de olika rösterna skiljer sig markant från varandra och detaljerna är många. Glas som krossas låter som riktigt glas istället för plexiglas och i scenen från rättssalen i ”Batman: The Dark Knight” känner man sig som en av åhörarna på riktigt och vi har båda två lite svårt att slita oss från handlingen trots att vi sett scenen avigt och rätt under testets gång. En härlig överraskning med tanke på musikupplevelsen som inte var något att hurra över precis.
Sammanfattning
Trots att M-1 inte ser ut som en traditionell högtalare är vi inte riktigt säkra på att den kan klassas som en riktigt snygg högtalare, för det krävs det lite mer engagemang från designavdelningen. Med sin flexibilitet är den dock enkel att ändra från bordstående till vägghängd, vilket tillsammans med sin kvalitet ger den ett plus i kanten. Dock när det kommer till musik har dessvärre mer att önska då vi saknar det luftiga och öppna i övre delen av mellanregistret och nedre delen av diskanten. På film är den däremot glimrade och låter dig verkligen vara en del av sammanhanget.