LG:s Music Flow-system är enkelt att koppla in. Du håller inne kopplingsknappen på baksidan av högtalaren och väljer ”Koppla in” i appen. Appen börjar med att rekommendera musik, men det går lätt att avbryta om du inte vill det.

Två högtalare kan kopplas ihop i stereo, vilket är enkelt att göra i appen. Kommunikationen mellan H7 i ena rummet och H3 i det andra går väldigt fint, och musiken går dessutom att starta och stoppa direkt på högtalaren, där ljudnivån också kan ställas in. LG har inte gjort något eget gränssnitt för streamingtjänster, de styrs av sina respektive appar. Det är en fördel eftersom man använder tjänsten så som man är van vid, till exempel Spotify. Strömningsprotokollet är Google Cast, som tyvärr inte stöder Tidal ännu. Detta är förmodligen bara en tidsfråga.

LG H7 låter helt godkänt. Basen är fyllig och mellanregistret framträder ganska så bra, så att sångare är tillräckligt fylliga. Diskanten är däremot väl dämpad, men kan funka i ett minimalistiskt hem med få möbler och hård rumsklang. Vi hade velat ha en bättre EQ, eftersom diskantkontrollen går för långt ner i frekvens. Höjer vi diskanten så blir det vassare, inte luftigare, eftersom man får med de skarpaste frekvenserna. Vi föredrar därför att låta bli tonkontrollerna.

Basen är tillräckligt fyllig men bristen på övertoner återspeglas också i bastonerna. Basgitarren i Daft Punks ”Lucky” låter luddig och kvinnoröster som Aurora hade behövt mer luft under vingarna. Vi hade dessutom kunnat tänka oss en högre maxvolym, eftersom högtalaren tappar orken lite för tidigt. Särskilt om inspelningen har en svag ljudnivå från början, då blir det för tamt att ha H7 som huvudhögtalare i vardagsrummet. Kopplar man ihop två högtalare så blir ljudet naturligtvis både kraftigare och större, men vi hade fortfarande velat ha luftigare övertoner.