Moderna förstärkare har inte bara kontakter där man pluggar in ljudkällor, de har inbyggd streaming. Och om de är riktigt moderna så har de även en HDMI-ingång. Precis som den här, Marantz Model 60n. En integrerad streaming-förstärkare som lägger sig en bra bit under den magnifika Model 40n och är den moderna versionen av Marantz äldre PM7000N. För de som minns den.
Integrerade Model 60n har allt man behöver på ett ställe, det är bara att plugga in högtalarna så är man klar. Med den inbyggda streamingplattformen HEOS kan man streama musik från appen i mobilen i högupplöst ljudkvalitet. Och den har inte bara en ingång för TV-ljudet via HDMI, den har även en ingång för skivspelare, plus analoga och digitala ljudkällor.
Har man ett par bra högtalare så behöver man egentligen inte mer än en Model 60n för att komma igång. Åtminstone inte om man bara streamar musiken.
Förstärkaren är byggd som en lite nedskalad version av den betydligt dyrare Model 40n, och även om den har lånat mycket av den grundläggande tekniken från den äldre PM7000N så har den uppgraderats på väsentliga områden, inte bara för funktionaliteten utan också för ljudkvalitetens skull.
Model 60n är inte riktigt lika kraftfull som den dyrare Model 40n, men den har samma design och i stort sett samma utrustning. Och alltså samma möjligheter. Precis som Model 40n kan den kopplas in på hemnätverket, antingen via Wi-Fi eller Ethernet, och har även inbyggt Bluetooth.
Det är mest småsaker som skiljer den från Model 40n på utrustningsfronten. 60n har i stort sett samma ingångar och anslutningar, men lågpassfiltret för subwoofern har en fast frekvens på 150 Hz till skillnad från 40n som har fem olika inställningar.
HEOS och HDAM
Marantz-förstärkaren är en ren analog klass A/B-konstruktion. Grundkretsen är som sagt ganska lik en PM7000N, med strömförsörjningen placerad till vänster i chassit och förstärkarmodulen i mitten, med de analoga och digitala kretsarna till höger. Det finns också en avskärmad HEOS-modul för streaming och en krets för moving magnet-ingången för skivspelare.
Det är inte bara elektroniken som är uppgraderad i Model 60n jämfört med föregångaren. Den har ett styvare och bättre dämpat chassi. Transformatorn är dämpad med en extra platta och på undersidan sitter starkare fötter.
Precis som alla påkostade Marantz-förstärkare har Model 60n toppmoderna HDAM-förstärkarkretsar (SA 3/SA 2). Som enligt Marantz har ännu lägre förvrängning och högre precision. Nyckelkomponenter som kondensatorerna i strömförsörjningen och motstånden i signalvägen är hämtade från de dyrare Model 50 och Model 40n, och är en klar förbättring mot komponenterna i PM7000N.
Till skillnad från Model 40n är Model 60n byggd i Vietnam, inte i Japan, men ljudet är avstämt på Marantz i Tokyo.
Massor av kraft
Marantz anger effekten till 60 watt per kanal i 8 ohm och 80 watt i 4 ohm. Lite mindre än i Model 50 och Model 40n alltså, men vårt test avslöjar att det finns gott om muskler för att driva även måttliga till tungdrivna högtalare.
Alla de mest populära streamingtjänsterna stöds och den inbyggda DAC:n klarar 24-bitars PCM-filer och DSD. Förutom de koaxiala och optiska digitalingångarna finns en USB-A-port för anslutning av datorn som ljudkälla.
Förstärkaren, som finns i silkesmatt svart och i ett lyxigt champagnefärgat utförande, kan kopplas till någon av Marantz senaste CD-spelare och styras med samma fjärrkontroll. Den runda OLED-displayen visar vald ljudkälla och volym, och man kan justera bas och diskant direkt på fronten efter behov.
Konkurrenter
Marantz-förstärkaren är nästan i en klass för sig. Skannar man av marknaden så finns det inte många konkurrenter i samma prisklass som har streaming, DAC med HDMI och skivspelaringång. Fantastiskt fina Rotel S14 kostar mer och har färre ingångar, raffinerade Technics SU-GX70 är dyrare och närmar sig Model 40n rent prismässigt.
Det närmaste man kommer är Hegel H95. En integrerad förstärkare som även har DAC och streaming inbyggt, fast inte HDMI, skivspelaringång eller subwooferutgång.
En känsla av magi
Model 60n ser lika påkostad och exklusiv ut som den dubbelt dyra Model 30, och det finns en viss familjelikhet inte bara i utseendet utan också i sättet som den spelar musik.
De nyare klass AB-förstärkarna från Marantz kännetecknas av en fyllig och varm ljudbild. Av den sorten som inte framkallar trötta öron och som är tillräckligt raffinerad och öppen för att de fina nyanserna i musiken ska komma fram.
Så är det här också. Jag kan inte föreställa mig att någon skulle kunna ogilla ljudet från Model 60n. Det får i så fall vara någon som har ett par ovanligt dåliga högtalare. Koppla in Marantz-förstärkaren till de transparenta och avslöjande Monitor Audio Studio 89, eller KEF Q Concerto Meta, så får man en välspelande kombination som man kan leva och trivas med i många år.
Man kan få större insikt och ett tightare fokus på detaljer med Hegel H95, och det är lite mer vridmoment och tryck i en Model 30, men då snackar vi inte om stora skillnader.
60n gör ett föredömligt jobb med att släppa fram musiken. Som i inspelningen med Englands stora vokalvidunder – nej det är inte Adele, utan Raye – i en inspelning med The Heritage Orchestra. Från Royal Albert Hall i London. Lyssna på Worth It, ett funkigt komp med stråkar och kör. Inte världens bästa inspelning, men full av spelglädje som förmedlas med inlevelse.
Eller ta klassikern I Remember Clifford med Roy Hargrove och Mulgrew Miller. En liveinspelning från 2021, rik på klanger och atmosfär. Med Marantz-förstärkaren och de klangrika KEF-högtalarna kommer rumsklangen från inspelningen fram väl i ljudbilden. Pianot är mixat lite längre bak i ljudbilden och man märker tydligt att mikrofonen är närmare Hargroves trumpet. Upplevelsen av att sitta en bit bort och få med akustiken i rummet är påtaglig.
Det är närmare mellan artisten och lyssnaren i Arild Andersens Dreamhorse. Ett solostycke med kontrabas som sätter förstärkarens kontroll i basen på prov. Här finns inget att sätta fingret på. Denon PMA-3000NE har aningen bättre kontroll, men kostar mer än dubbelt så mycket, och återigen är Hegel H95 tightare. Men Marantz-förstärkaren låter fylligare och varmare.
Marcus Millers liveversion av So What från A Night In Monte Carlo visar vad som bor i Marantz-förstärkaren. Man får inte samma skala och dynamiska kontrast som med en integrerad highend-förstärkare som Hegel H400 eller Rotel Michi X5 S2, men Model 60n är tightare och bättre fokuserad än till exempel Technics SU-GX70. Och Yamaha R-N600A.
I Exile återges Taylor Swifts och Bon Ivers sång och piano med klädsam värme och ljudbilden är enorm, proppfull av klanger och harmonier. Vackert är det, och extremt välljudande.