Audiolab har en glamorös historia. Deras 60 watt kraftiga 8000A togs emot med applåder och superlativen flödade. Den gången, på 80-talet, var folk inte bortskämda med så bra ljud från en förstärkare som kostade 500 pund. Den enkla förstärkaren med det smala kabinettet blev en succé över en natt.
Senare versioner lyckades inte upprepa framgången lika mycket, men nya 8300A sägs ta emot stafettpinnen och föra arvet vidare ända upp i täten. Den är därför en helt ny konstruktion, inifrån och ut. Nya och bättre komponenter, större strömförsörjning och en modern kretskonstruktion ska innebära att den färska förstärkaren låter ännu bättre.
Bara analog
I övrigt är grundreceptet detsamma. Korta signalvägar ger mindre brus, bättre komponenter och större nätdel ger mindre förvrängning och bättre kontroll. Audiolab har valt att hoppa över DAC, men behöver man en sådan så finns det flera externa att välja på i Audiolabs sortiment.
8300A är väldigt enkel att sköta, men vi tycker nog att Audiolab kunde ha kostat på sig bättre högtalarterminaler på en förstärkare i den här prisklassen. Fast plus i kanten för att det finns balanserade – analoga – ljudingångar som kan reducera störningar ytterligare.
Ljudet
Med Audiolab får du ett väldigt öppet och behagligt ljud som du aldrig tröttnar på. 8300A låter vackert med kvinnoröster som Adeles ”Hello” och målar upp en ytterst välbalanserad ljudbild med bra djup. Men det sprudlar inte om den.
Det kan låta lite väl behärskat, som till exempel i Leif Ove Andsnes ”Beethoven Journey”. Här saknar vi att orkestern verkligen kommer fram i all sin prakt.
Men visst, klangen är insmickrande och pianot återges fint. Väldigt bra alltså, även om dynamisk kontrast är något vi saknar. Med Hoziers ”Take Me To Church” hör vi enkelt hur bra förstärkaren lyckas återge vokalklangen. Röståtergivningen tillhör de bättre vi har hört, men även i den här låten tycker vi att dynamiken är för försiktig.
Vår åsikt
Rytmen trycker aldrig till ordentligt, även om förstärkaren har fin kontroll när vi spelar högt och målar upp en lika raffinerad och balanserad ljudbild på alla volymer så förmår den inte engagera oss helt. Den sobra designen – särskilt i ljusgrått – och det legendariska namnet räcker inte riktigt hela vägen, så Audiolab 8300A får se sig besegrad på upploppet.