Varje färg kan justeras individuellt med både ljusstyrka, ton och mättnad. Fjärrkontrollen är bra men saknar upplysta knappar och dessutom direktknappar för ljusstyrka och kontrast.

Eftersom LCD-projektorer inte har något färghjul med vitt segment, utan gör vitt genom att blanda alla färger, är ljusstyrkan i vitt lika hög som när ljusstyrkan i varje färg läggs ihop. Det ger en högre färgmättnad än i DLP-projektorer i samma prisklass. Färgbalansen har man däremot ingen garanti för.

Bildkvalitet
Färgbalansen är bäst i ”bio”-läget. Det är bra tryck i färgerna, utan att de är överdrivna. Ansikten har neutrala hudfärger och en fräsch glöd. Skärpan i skäggstubb är inte riktigt i samma klass som de allra bästa, men absolut godkänd.

Vitt ljus är inte det kraftigaste i testet men i färger är ljusstyrkan desto högre. Växlar man till maximalt lampläge får Epson plötsligt det näst ljusaste vita ljuset – fortfarande med full färgmättnad. Skulle jag köpa mig en projektor för att använda i dagsljus så skulle det blir den här.

Tyvärr har Epson testets mattaste svärta. Stjärnhimlen är grå och platt och inte ens med full lampstyrka går det att kamouflera detta. TW5200 är med andra ord inte rätt projektor för ”film noir” som Batman, Terminator och Alien. Men scener i dagsljus ser mycket bra ut. Man kan få bättre svärta genom att aktivera den dynamiska irisen, men personligen föredrar jag att ha den avstängd.

Ett plus med LCD-tekniken är att man slipper regnbågseffekten och att ögonen slappnar av mer.