HyperX Alloy Elite 2 är en efterföljare till Alloy Elite RGB, som vi testade för så länge sedan som sex år. Med få och små förändringar ser den ut precis som sin föregångare.
För de som inte minns ett sex år gammalt tangentbord så handlar det om ett fullstort tangentbord med navigeringstangenter, numeriskt tangentbord och allt som hör till. Precis som i PC:ns barndom. Tangentbordet har också en rad multimedieknappar längs den övre kanten. Inklusive en ratt som justerar volymen. Logitech har liknande funktioner – men HyperX visade vägen på sin tid.
Det ingick ett handledsstöd till ursprungliga HyperX Alloy Elite. Det gör det inte längre. Tangentbordet är dock tillräckligt platt för att det antagligen inte kommer att bli något problem. Men det skulle inte ha kostat mycket att skicka med ett handledsstöd i återvunnen plast som hade hjälpt både ergonomin och det gröna samvetet.
De flesta tangenterna i testet har helsvarta hattar. HyperX tangenter har mattvita sidor för att släppa igenom ljuset. HyperX kallar tangenterna för ”Pudding”. Om det är snyggt eller fult är en smaksak, men det ger under alla omständigheter ett mycket mer färgstarkt resultat.
HyperX Alloy Elite 2 är ganska tungt. Det är nämligen byggt på en bottenplatta av stål, vilket bör garantera åratal av stabil användning.
HyperX använde tidigare Cherry-brytare, men har nu en egen serie som finns i tre varianter. Testmodellen hade HyperX Red, som är den linjära varianten utan klick. Tangenterna har relativt lågt motstånd och känns mindre övertygande än tangenterna från exempelvis Asus och Logitech.
De andra testdeltagarna är trådlösa, men HyperX Alloy Elite 2 kan bara användas med kabel. Och en sådan kabel! Den är lika tjock och styv som en vattenslang och överdragen med en flätad strumpa. Kabeln slutar i två USB-A-kontakter, förmodligen för att garantera tillräckligt med ström i de fall där USB-A-porten har begränsad strömkapacitet. Det verkar gammalmodigt och opraktiskt i dag. Och hur många datorer har två lediga USB-A-portar?
Slutsats
HyperX Alloy Elite 2 är testets billigaste, men ändå stort, tungt och gediget. Det är ett gammaldags trådbundet tangentbord med ett överflöd av tangenter och multimedieknappar, samt testets mest färgstarka ljusshow. Tangenterna är av något medelmåttig kvalitet och kabeln är styv. Men man får ändå mycket för pengarna.