Från Asus undermärke för gamers har vi fått Asus ROG Strix Scope II 96 Wireless. Det är ett tangentbord med förkortad bredd, så det tar inte upp mer än nödvändigt med plats i det begränsade utrymmet på spelbordet. Men om du tänker tenkeyless så har du fel. Den numeriska knappsatsen finns kvar, men sektionen med navigeringstangenter är bortplockad. Tangenterna finns där, men vissa har flyttats medan andra bara finns som skift-funktioner på det numeriska tangentbordet.
Det här är precis tvärtemot vad Logitech har gjort, de har behållit navigeringstangenterna men tagit bort sifferknappsatsen.
För allt annat än gaming föredrar jag att ha en numerisk knappsats. Men jag är inte säker på att det här är den bästa lösningen. Om man inte tillbringar mycket tid i kalkylblad (som jag gör) kan man leva utan siffertangenterna. Navigeringsknappar i form av piltangenter, sida upp/ner och framför allt de två raderingstangenterna används hela tiden. Att leta efter dem i raden av funktionstangenter gör att det går långsammare att skriva.
Asus har gjort sina egna brytare, men namnet NX visar den tydliga inspirationen från Cherrys MX-brytare. De kan bytas ut utan lödning (”hot-swappable”), så om man inte är nöjd med responsen kan man anpassa tangentbordet själv.
Brytarna i testexemplaret var av typen ROG NX Snow, som är linjära utan klick eller märkbar kontaktpunkt. De var också smorda för att vara så smidiga och ljudlösa som möjligt.
Det ingår ett utmärkt handledsstöd, som ger mycket bättre ergonomi. Stödet kan klickas fast magnetiskt. USB-mottagaren för trådlös anslutning hålls också på plats med magneter i sitt ”garage” på baksidan.
Varje tangent har individuell RGB-belysning som kan programmeras med styrprogramvaran Armoury Crate, som också gör att varje tangent kan ha sin egen makrofunktion. Armoury Crate kan även styra all annan RGB-utrustning från Asus.
Slutsats
Asus ROG Strix Scope II 96 Wireless är ett gediget, förtroendeingivande tangentbord i ett kompakt format. Om du behöver separata siffertangenter men inte har plats för ett fullstort tangentbord kan det här vara den optimala lösningen. Det är också ett plus att brytarna kan bytas ut utan lödning – även om det för de flesta är en nördig detalj som aldrig utnyttjas i praktiken. Den annorlunda layouten verkar opraktisk, men är förmodligen en fråga om tillvänjning.
