Tio år efter att Fujifilm lanserade sin mest ljusstarka normalzoom till X-systemet har det dykt upp en överraskande efterträdare. Med samma brännvidder och ljusstyrka, men med omdesignad optik och mekanik.
Å ena sidan var det lite konstigt att Fujifilm kom på att de skulle göra en XF 16-55mm II, å andra sidan visar vårt test att det inte alls var någon dum idé.
Den åldrande XF 16-55mm är stor och tung. Definitivt den tyngsta normalzoom som gjorts för APS-C-formatet, som Fujifilm använder. Men den är skarp, tecknar rätt och är mekaniskt gedigen och vädertätad.
Nya XF 16-55 mm F2.8 R LM WR II är lika ljusstark i samma brännviddsområde. Men hur skulle Fujifilm kunna krympa zoomen och bevara bildkvaliteten? Svaret är en helt ny konstruktion.
Fakta om nya XF 16-55mm II:
- 37 % lättare än föregångaren
- f/2,8 i hela brännvidden
- 0,02 s autofokusrespons
- 30 cm närgräns
- 11 rundade bländarlameller
- Omkopplare för steglöst val av bländare
- Vädertätat
- Motsvarar 24–84 mm i 35 mm-format
Viss, föregångaren var också vädertätad. Men den är längre än 10 cm och väger 655 gram. Plus motljusskydd. Den nya är 1 cm kortare och 245 gram lättare.
Det har Fujifilm åstadkommit genom att ta bort ett av linselementen och minska diametern på flera av dem. Här finns 16 element, till skillnad mot föregångarens 17, och Fujifilm har lagt till ett extra asfäriskt element i den nya designen. Som bland annat består av fyra asfäriska element, tre ED-glas och en Super ED (Extra Dispersion). Som minimerar kromafel.
Bländaren är ny och har 11 rundade bländarlameller och objektivet har Fujifilms linjära fokusmotor. Och enligt dem själva en fokusrespons på blixtsnabba 0,2 sekunder.
En liten detalj för vissa, en stor för videofotografer: Bländarringen har en strömbrytare som stänger av klickljuden när man ändrar bländarvärdet. Det ger tysta och sömlösa bländarförändringar – on the fly, som man säger.
Objektivet är väderbeständigt på tolv ställen och är därmed en värdig partner till Fujis professionella systemkameror i X-Pro-, X-T- och XH-serien.
Någon integrerad optisk bildstabilisator har Fuji inte fått plats med, men både X-T- och XH-serien har en sådan inbyggd. Men de som har en kamera i X-Pro-serien tappar alltså bildstabilisering.
Det bör nämnas att föregångaren inte heller hade integrerad bildstabilisator.
Fokusprecision
Det första jag märkte var hur mycket snabbare autofokusen svarade med XF 16-55mm II på en X-H2. Fokus låste sig omedelbart när jag tryckte på avtryckaren, och sökte, hittade och låste fast sig på motivet lite snabbare än med XF 16-55mm.
På grund av en normalzooms breda användningsområde kan autofokusen innebära en del utmaningar för fotografer som behöver autofokus de kan lita på i krävande situationer. Det är inte lika kritiskt för dem som fotograferar landskap eller människor eller dokumenterar resor. Men det är bra att kunna konstatera att XF 16-55mm II har förbättrats på ett område som betyder mycket för många.
Optiska prestanda
Frontelementet har krympts och filterdiametern har reducerats till 72 mm. Det gör också XF 16-55mm II mycket mer användbar. Det är nämligen samma filterdiameter som på vidvinkelzoomen XF 10-24 mm F4 R OIS WR och telezoomen XF 50-140 mm F2.8 R LM OIS WR. Alltså kan man ha alla filter man behöver i samma diameter, om de här är objektiven man väljer till sin X-kamera.
Det mest intressanta med nya XF 16-55mm II är förstås om den är bättre rent optiskt än sin föregångare, och svaret är Ja. Den är skarpare, men bara lite skarpare. Det är skillnad, åtminstone om man letar efter den, och den har inga problem med 40 Mp-upplösningen i en X-H2 eller X-T5. För fotografer som någon gång emellanåt använder kameran i högupplöst läge är skillnaden ännu större, men fortfarande inte som natt och dag.
Den gamla zoomen är fortfarande utmärkt.
Men det är mindre förvrängning vid 16 mm här och jämnare skärpa ute i hörnen vid bländare 2,8. Vinjettering – ljusförluster ut mot hörnen vid full bländare – är dock betydligt bättre på den nya versionen.
Sådant syns tydligare på testplanscher än i ”verkligheten”, men skillnaden finns där. Det är nog mindre skillnad i mängden kromatisk felbrytning, som var och är låg, men jag tycker att det nya objektivet är mindre känsligt för ströljus, vilket jag antar beror på en kombination av ett mindre frontelement och en bättre antireflexbeläggning.
Med 11 bländarlameller är det också möjligt att få en finare bokeh-effekt, som är extra eftertraktat i bland annat porträtt, där bakgrundsoskärpan ritas med jämnare diffusering.
