I maj landade den kinesiska månlandaren Chang’e 6 på månens baksida, en i stora delar outforskad del av månen. Efter ett 53 dagar långt uppdrag återvände den till jorden i slutet av juni. Med sig hade den 2 kg månstenar som sedan dess har analyserats. Förhoppningen var att få svar på varför ytans sammansättning och historia skiljer sig från framsidans. Men svaren var oväntade, och nu kliar sig forskarna i huvudet.
Månens fram- och baksida är helt olika med olika terrängförhållande, kemisk sammansättning, mängd kratrar och spår av vulkanisk aktivitet. Framsidan täcks till en tredjedel av stelnad lava mot bara två procent av baksidan.
Den gåtfulla asymmetrin mellan månens närsida och baksida … är en sedan länge olöst gåta, skriver geokemisten Qiu-Li Li från kinesiska vetenskapsakademin i Bejing i tidskriften Nature.
Stenar hämtade från framsidan av USA på 60- och 70-talen avslöjade att månen var som mest vulkaniskt aktiv för 4 miljarder år sedan och hade svalnat för 3 miljarder år sedan.
Men de nya stenarna från baksidan visa på vulkanisk aktivitet för 2 miljarder år sedan! Mer förvånande var att proverna saknade värmeproducerande element som kalium, sällsynta jordartsmetaller (som uran och torium) och fosfor. Sådana ämnen höll framsidans skorpa varm nog för vulkanisk aktivitet, men det finns ingen förklaring på hur baksidan kunde hålla sig smält så länge utan dem.
Den kinesiska rymdstyrelsen CNSA erbjuder nu forskare att låna stenar för undersökning. Än så länge bara inom Kina, men de lovar att även utländska institutioner ska kunna ansöka om lån inom två år. Så var fallet med stenarna från framsidan som Cheng’e 5 hämtade 2020 och som blev internationellt tillgängliga 2023.
Källor: Space.com och Sciencenews.org