En högtalare är, som namnet antyder, en apparat som talar högt. Men ingen tog det så bokstavligt som Cerwin-Vega, som skapades för att bokstavligen skaka om publiken i dess grundvalar.
Cerwin-Vega grundades i Kalifornien 1954 av flygingenjören Eugene Czerwinski. Och företaget hade ett mål med sin verksamhet. Bland företagets tidigaste konstruktioner fanns en 18-tums högtalare som kunde leverera 130 dB ljudtryck! Det var långt mer än vad konkurrenterna var kapabla till 1954.
Cerwin-Vega är också kända för att ha konstruerat världens första renodlade transistorbaserade förstärkare 1957. Med en uteffekt på häpnadsväckande 125 watt RMS. Det skulle dröja årtionden innan sådana uteffekter blev normen i hifi-världen.
Efterliknande en jordbävning
I likhet med flera andra företag, däribland JBL, levererade Cerwin-Vega inledningsvis högtalare till biografvärlden. Det stora genombrottet kom med katastroffilmen Earthquake från 1974. Ingen minns längre handlingen i filmen, men ljudsystemet, som kallades Sensurround, kommer att bli ihågkommet för alltid. Systemet bestod av upp till 20 hornladdade subwoofers i varje biosalong, placerade runt om i salongen. Högtalarna kunde leverera ett ljudtryck vid biosätena på minst 120 dB vid 17 Hz. Och fortfarande ha en ganska skräckinjagande effekt vid 10 Hz.
Då Sensurround var som störst hade cirka 2 000 Sensurround-system installerats på biografer runt om i världen och upplevelsen lockade folk till biograferna, men den kommersiella framgången var begränsad. Systemet var dyrt att hyra och det subsoniska ljudet gjorde det omöjligt att visa film i andra salonger samtidigt. Vibrationerna var också så starka att de på vissa ställen kunde skada byggnaderna. I Chicago krävde byggnadsmyndigheterna att volymen skulle sänkas. Och på den berömda kinesiska teatern i Hollywood var man tvungen att installera skyddsnät under taket för att fånga upp nedfallande bitar av gips.
Efter Earthquake användes Sensurround-tekniken i några få filmer: Midway (1976), Rollercoaster (1977) och Saga of Star World (1978). 1977 släpptes Star Wars och med den kom Dolby Stereo, vilket innebar att surroundljudet kom till biograferna. Och Sensurround kunde inte konkurrera med det.
Cerwin-Vega i hemmet
Men Cerwin-Vega tillverkade också högtalare för hemmabruk. Valnötsfärgade kabinett i kylskåpsstorlek, vanligtvis med ett 15-tums baselement och en diskant. Och eventuellt ett mellanregister för att knyta ihop säcken. Men det var basen som var huvudattraktionen. Drifteffekten var låg att även en liten förstärkare kunde spela öronbedövande högt på fester.
Ett litet visuellt knep hjälpte till med berömmelsen: Cerwin-Vegas baselement har, med få undantag, alltid haft knallröda upphängningar. Så även när festen var som värst var det lätt att se vilket högtalarmärke som stod för underhållningen.
Importäventyr
I Danmark och Skandinavien var det Danmarks Hi-Fi Klubb (senare bara HiFi Klubben) som satte Cerwin-Vega på hifi-kartan. Enligt legenden träffade Peter Lyngdorf Gene Czerwinski på en hifi-utställning i USA och blev så fascinerad att han frågade om han kunde få agenturen att importera dem. Det kunde han – och han fick till och med vänta med att betala tills högtalarna var sålda. Så det första paret skickades från USA.
Och nog såldes de. Och många tusen till. Under hela 80- och 90-talet blev importen av Cerwin-Vega en av hörnstenarna i Hi-Fi Klubbens framgångar. Ett par Cerwin-Vega och en NAD-förstärkare var oumbärliga när studentrummet skulle inredas.
Exportäventyr
Vi brukar tänka på Cerwin-Vega som något typiskt amerikanskt. Men från 1982 fram till mitten av 90-talet var de flesta av dem faktiskt ”Made in Denmark”. Konstruktionen och elementen var fortfarande amerikanska, men varför lägga resurser och pengar på att frakta tunga jättekabinett hela vägen från Kalifornien när man kunde bygga dem i Nørager? DALI hade precis byggt en högtalarfabrik och en licensproduktion inleddes. Under flera år levererade DALI Cerwin-Vega till större delen av Europa. Faktum är att DALI till en början byggde fler Cerwin-Vega-högtalare i sin fabrik än de byggde sina egna modeller.
Licenstillverkningen gjorde högtalarna billigare på den europeiska marknaden än de skulle ha varit om de hade skeppats över Atlanten. Och för köparna var det också en fördel. På DALI-fabriken valde man nämligen att bygga högtalarna i 6 mm tjockare plattor än de amerikanska originalen, berättar Lars Worre, VD för DALI.
Ägarbyte och tillbakagång
Fraktpriserna föll dock igen och produktionen flyttades gradvis till USA. Och 1997 byggdes den sista uppsättningen Cerwin-Vega-högtalare i Nørager.
De kommande åren var turbulenta för Cerwin-Vega. Företaget gick i konkurs 2003 och såldes till pro audio-företaget Stanton. Produktionen fortsatte inledningsvis i USA, men hamnade senare i Kina, återigen under nya ägare. Gibson, som de flesta känner som gitarrtillverkare, köpte 2011 inte bara Stanton, och därmed Cerwin-Vega, utan även ett stort antal andra ljudföretag, däribland Onkyo, TEAC och Philips ljuddivision. Nu skulle Gibson bli ett ljudimperium.
Gitarrtillverkaren hade dock överinvesterat kraftigt på uppköpen och äventyret slutade 2018 med en konkurs och det kortlivade imperiets styckades upp och såldes.
För Cerwin-Vega slutade konkursen med en familjeåterförening. Högtalartillverkaren köptes nämligen upp av – Cerwin-Vega! Förklaringen är att bil- och båtstereodivisionen hade sålts av. Och det var denna division som köpte det kollapsade moderbolaget 2020.
Vart ska färden gå nu?
Sedan 2020 har det varit ganska tyst kring Cerwin-Vega. Högtalarna har i stort sett försvunnit från den europeiska marknaden (och om du har ett autentiskt par från storhetstiden är andrahandspriset bra). Och när vi har sett Cerwin-Vega nämnas i nyheter från andra sidan Atlanten har den välkända röda ringen i stället prytt bilhögtalarsatser.
Och det är så det kan sluta. Men det sista kapitlet kanske inte har skrivits än. Mellan bilstereos, båthögtalare och mechandise hittar vi faktiskt högtalare i den klassiska råa looken. Men tiden får utvisa om de någonsin kommer att ta sig österut till Skandinavien igen.
Vi vill tacka Peter Lyngdorf för att han har försett oss med bilder från Hi-Fi Klubbens begynnelse på 1980-talet.
