Skillnaden mellan bra och mindre bra hifi-utrustning handlar inte bara om watt, förvrängningsprocent och antalet knappar på fjärrkontrollen. Varje förstärkare, signalkälla och högtalare påverkar ljudet, på gott och ont. Detsamma gäller signalkablar och högtalarkablar. De riktiga fanatikerna lägger hinkvis med pengar på att få den bästa utrustningen. Och påpekar med kirurgisk precision skillnaderna.
Men hur gör de? Måste man vara utrustad med helt speciella öron? Och är inte alltihop bara en fråga om personlig smak? Finns det egentligen några skillnader alls?
Jo, det är skillnad. Det kan vem som helst höra. Man behöver bara veta vad man ska lyssna efter. Och sedan gäller det att sätta ord på det. Här är tio snabba knep som kan förvandla dig från lyhörd till expert på ett par timmar.
1. Hitta rätt testmusik
Välj ut ett par musikstycken som du kan bra och vars styrkor och svagheter du känner till. Hitta fem, tio låtar som var och en pekar på anläggningens egenskaper. En mild akustisk inspelning med kvinnlig jazz-solosång kan vara perfekt för att bedöma nyanser och rumskänsla, men värdelös för att bedöma basegenskaper. Där är det bättre plocka fram elektronisk musik eller klassiska orkesterverk.
2. Gå vetenskapligt tillväga
Ändra inte på mer än en sak i taget. Om du byter ut både signalkällan och förstärkaren vet du inte varifrån skillnaderna i ljudet kommer. Hifi-lyssna med systematiska tillvägagångssätt som ett laboratorieexperiment. Även om du håller på att byta ut flera komponenter i anläggningen så bör du testa dem individuellt. Lyssna på samma musikstycke på varje hifi-komponent som du vill testa. Även om det betyder att du får lyssna på samma låt i flera timmar.
3. Var på hemmabana
Det är spännande att höra ny utrustning på hifi-mässor och i butiker, men omöjligt att bilda sig en kvalificerad uppfattning i en främmande miljö. Om du hör ny musik på en förstärkare du aldrig har sett förut och ett par nya högtalare i ett okänt rum så kan det låta hur bra som helst. Men det är omöjligt att veta vad som har bidragit till helheten. Sätt samma förstärkare i din egen anläggning hemma så har du helt andra möjligheter att bedöma hur den faktiskt låter.
4. Skaffa en referens
Om du jämför två förstärkare som du skulle kunna tänka dig att köpa så får du veta mer om skillnaderna mellan dem än hur de faktiskt låter. Den första förstärkaren kanske har en mer väldefinierad bas än den andra. Men hur klarar den sig mot den som står därhemma? Välj en referens som du kan jämföra med. Och jämför med din nuvarande anläggning så att du vet om det nya ljudet är en förbättring eller bara annorlunda.
5. Anteckna, sätt ord på ljudet
Örat har inget minne! Du kan komma ihåg en låt, men inte ljudet. Så sätt ord på upplevelsen. Hur lät basen? Stod sångaren långt framme, framför högtalarna, eller lät det som om han satt mellan högtalarna, gömd bakom ridån? Försök att vara så exakt som möjligt. ”Bra”, ”dåligt” och ”tråkigt” är oprecisa, subjektiva begrepp. Men att basen är torr, diskanten vass eller att stereoperspektivet sträcker sig bortom högtalarna är beskrivningar som gör det enklare att förstå.
6. Skapa en bra miljö
Alldeles för mycket hifi får aldrig visa vad den kan eftersom inredningen stretar emot. Få upp högtalarna från golvet och bort från hörnet bakom soffan. Muta din bättre hälft och säg att den nya möbleringen bara gäller för i dag. Erbjud dig att klippa gräsmattan eller tvätta fönstren. Föreslå att din partner går på café under tiden du njuter av hifi hemma.
7. Tänk på ljudnivån
Var noga med att ha rätt volym när du jämför. Om en signalkälla har en lite högre ljudnivå så uppfattas den omedvetet som bättre. Hitta en inställning på volymratten och justera den utan ljud när du växlar mellan utrustningen som jämförs.
8. Var öppen
Ljudkvaliteten kan inte alltid uttryckas i siffror men även små skillnader kan påverka ljudet. Som att ta bort metallskalet från CD-spelaren! Använd öronen. Om de uppfattar en skillnad, så ligger det förmodligen något i det.
9. Var skeptisk
Det är inte bara öronen som påverkar hur hifi uppfattas. Om du har lagt en förmögenhet på en ny nätkabel med syrefri koppar och guldkontakter så kommer hjärnan att göra allt för att rättfärdiga investeringen. Finns det inte en liten skillnad i perspektiv? Har inte basen blivit lite fastare? Därför gör många blindtester, så att lyssnaren inte vet vilken som anläggning som musiken spelas på.
10. Var övertygande
Om du vill låta som en expert är det viktigt att du framför dina argument med övertygelse. Om du är osäker på om dina observationer stämmer så låt bli att skylta med det – framför bara argumenten med högre röst..!
Exempel på testlåtar
Det är viktigt att du känner igen låtarna som du testar anläggningen med. Här några av de som jag använder själv, men listan förändras ständigt.
Suzanne Vega: Tom’s Diner (Solitude Standing)
A capella-pop. Detaljer och öppenhet. Lägg märke till hennes andning och läppljud.
Arne Domnérus’ Group: I’m confessing (Jazz at the Pawnshop)
Livejazz. Rumsåtergivning och närhet. Lägg märke till atmosfären och sorlet från publiken.
Lin-Manuel Miranda m.fl.: Right Hand Man (Original Brodway Cast of Hamilton)
Snustorr inspelning med triosång, kombinerad med elektronisk bas. Nyanser och mellanregister. De tre manliga rösterna ligger i samma register, men har olika klang. Om nyanserna finns på plats.
Sinead O’Connor: Scarlet Ribbons (Am I Not Your Girl?)
Irländsk folkmusik. Solosång ackompanjerad av flöjt. Rumsåtergivning och nyansering. Lägg märke till rumsklangen, flöjten och bräckligheten i Sinead O’Connors röst.
House Of The Rising Sun (The best of Opus 3 selected for Quad)
Akustisk inspelning med två mikrofoner. Stereoperspektiv och diskantåtergivning. Instrumenten ska komma utanför högtalarna – inte inne i dem. Lägg märke till det spröda klockljudet och de luftiga cymbalerna.
Zhao Cong / Hans Nielsen: Moon Light On Spring River (Sound of China)
Kinesisk klassisk musik i kombination med elektronisk musik och kör. Rumsåtergivning, djupperspektiv, upplösning. Rummet runt slagverk och stränginstrument sträcker sig djupt, djupt bakom högtalarna. Djupbasen utmanas av tempeltrummor och elektroniska rytmer.
Roger Waters: Three Wishes (Amused to Death)
Progressiv rock. Fasförhållanden, perspektiv. När anden i flaskan pratar ska den kraftigt manipulerade rösten sträcka sig långt bortom högtalarna och en bra bit längs sidoväggen. Rösten har väldigt torra, djupa bastoner.
Erich Kunzel & The Cincinnati Pops Orchestra: Banditen Galopp, Op. 378 (Ein Straussfest, Telarc)
Dynamik och rumsåtergivning. Testskiva där det händer massor på en gång. På grund av dynamiken ligger genomsnittsvolymen lite lägre än normalt. Men det blir högt när orkestern sätter igång och piskan smäller.
Leonard Cohen: You Want it Darker (You Want it Darker)
Basåtergivning, nyans.
Disturbed: Sound of Silence (Immortalized)
Symfonisk tung ballad. Upplösning, effektreserver. Storslaget producerad coverversion av Simon & Garfunkels hit. Känslig sångstruktur sida vid sida med magnifik orkester-crescendo sätter förstärkarens och högtalarnas upplösning på prov. Kan de många delarna skiljas från varandra, eller blir det en hopsmetad, grå ljudmatta?
Ginger Baker & Jonas Hellborg: Time Be Time (Middle Passage)
Rytmisk jazz, skriven av en trummis och en basist. Kraftresurser och basåtergivning. Vrid upp ordentligt och lyssna för att se om den tunga, vaggande rytmen får hela huset att svänga utan att tappa precision.
Madonna: Dark Ballet (Madame X)
Elektroniska dansbeats i kombination med Nötknäpparen. Alltihop inspelat kliniskt rent.
Natasja: I Danmark Er Jeg Født (I Danmark Er Jeg Født)
Reggae. Röståtergivning. Kan högtalarna och förstärkaren klara skivan? Natashas röst ska sväva fritt och öppet framför högtalarna, även om basen arbetar hårt.
James Blake: Limit to Your Love (Jame Blake)
Ballad, omväxlande med avgrundsdjup dubstep-bas. Få högtalare återger de djupa tonerna (vid cirka 10 Hz!) korrekt, men det är intressant att observera hur de klarar misshandeln.