Den tafatte Peter Parker som alltid har drömt om granntjejen, Mary Jane (Kirsten Dunst), får superkrafter när han blir biten av en spindel som utsatts för strålning. Plötsligt hör han grässtrån växa, ser bra utan glasögon, kan lyfta bilar, klättra på väggar och känna när fara hotar. Peter Parker blir Spider-Man, alla nördars våta dröm!
Första filmen bygger upp karaktärerna och fokuserar på hans förvandling från osäker avvikare till självsäker superhjälte – allt medan han stöter på sin nemesis The Green Goblin (Willem Dafoe). Raimi har gjort en väldigt bra film som i mångt och mycket bärs upp av Tobey Maguire som var som klippt och skuren för rollen. Historien är enkel, förutsägbar och bitvis överbelamrad med klichéer, men alla hejar på antihjälten som här ges tillräckligt med kött och blod för att vi ska bry oss om honom. En utsökt Willem Dafoe drar upp betyget – och effekterna var banbrytande för sin tid. 5 stjärnor!
I uppföljaren måste Spider-Man bekämpa sin ärkefiende Doc Ock samtidigt som han slåss mot inre demoner. Det kulminerar i att Parker bestämmer sig för att återgå till en anonym och trygg tillvaro och lägger undan spindeldräkten. Sammanfattningsvis ror Sam Raimi i land något som få regissörer lyckas med – att göra en uppföljare som är bättre än originalet. Det enda negativa vi kan hitta är att huvuddragen i uppföljaren följer originalet lite väl tydligt – även om del 2 för all del står stadigt på egna ben. 6 stjärnor!
Den avslutande filmen i trilogin om väggkravlaren når dessvärre inte föregångarna till knäna ens. Det här är bara en upprepning av handlingen i de föregående filmerna! Den (enda) extra vinklingen den här gången är att han utöver alla sina vanliga problem måste slita – extra mycket – med sina inre demoner när han kommer i kontakt med en svart, ondskefull gegga från yttre rymden.
Parker går helt upp i sig själv, övertygad om att han är världens största hjälte som Spider-Man och tar inga som helst hänsyn till omgivningen eller sin älskade Mary Jane som kämpar med sin karriär. Samtidigt bara väller det bokstavligt talat fram superskurkar. Det hela blir bara dumt och tråkigt! Som tur är får vi se hans mörka sida, vilket blir en frisk fläkt och räddar Spider-Man 3 från ett bli en fullständig katastrof. En film för hängivna Spider-fans och minderåriga som nöjer sig med välregisserade actionscener. Alla andra kan nöja sig med de två första filmerna! 3 stjärnor!
Återlanseringen av trilogin på BD bjuder på perfekt ljud- (True-HD) och bildkvalitet, samt en mängd extramaterial med bl.a. solida bakomfilmer, väldigt kompletterande och intressanta kommentarspår, bloopers, musikvideo, en mängd minidokumentärer samt Director’s Cut-version av andra filmen.