Recension: Home for Christmas, säsong 2

Få om ens någon högtid är lika traditionsbunden som julen – även när det gäller underhållningen. Då ska vi titta på Kalle Anka på julafton och andra klarar sig helt enkelt inte utan Love Actually, Grinchen eller Christmas Vacation.

Filmbolagen – och numera även strömningsjättarna – har för länge sedan insett att de flesta befinner sig i en speciell sinnesstämning kring jul och anpassar sitt utbud efter det.

 

De senaste åren har Netflix hakat på trenden med julfilmer och julserier, förra året hade de till och med en norsk julserie, den väldigt charmiga Home for Christmas. Nu kommer andra säsongen!

Obs! Recensionen innehåller spoilers!

Familjens förväntningar

Före jul förra året ljög Johanne (Ida E. Broch) ihop en pojkvän bara för att få tyst på familjens eviga tjat. Det slutade med att hon hade tre hektiska veckor på sig att verkligen hitta en passande partner innan det var dags för familjens traditionella julmiddag. Säsongen slutade med att en okänd person, på självaste julafton, knackade på dörren.

Egentligen var det inte tänkt att bli fler säsonger, men seriens framgång gav Netflix blodad tand. På grund av corona-lockdown fanns det länge en risk för att inspelningen inte skulle hinna bli färdig i tid, men nu är alltså Johanne, hennes personliga problem och utmaningar – och charmiga kompisgäng – här igen. Och vad vi får se är i stort sett samma saker som i förra årets säsong – och det är ju inte så illa.

Mitt i livet

Johanne har nu blivit halvt sambo med sin läkarkollega Henrik (Oddgeir Thune). Smått obegripligt för både oss tittare och, visar det sig, Johanne själv. Den smått rejäle, självcentrerade och tråkige Henrik slängs ut – och jakten på en ny pojkvän kan börja.

Kärleksbekymmer, julstress, vänner som flyttar och en familj som håller på att splittras tär på Johanne. Hon ”löser” det med sprit och fånigheter, nya tatueringar och ett intensivt sug efter att kopulera.

Många roliga, pinsamma (och några igenkännliga) ögonblick följer. För full på fest, urinering där man absolut inte bör urinera, intimrakning, utslag, naiva grannar och svårmodiga föräldrar som är på jakt efter ungdomlig förälskelse.

Det är bara att bocka av egna upplevelser.

Följer mallen

Originell eller oförutsägbar är inte direkt etiketter vi vill klistra på Home for Christmas, men manusförfattarna kommer undan tack vare mycket charm, lekfullhet och bra skådespelare, plus karaktärer vi bryr oss om och situationer som vi alla har upplevt – när julmys och obligatorisk familjetrivsel förvandlas till stress och plikt.

En del verkar väl överdrivna och inte särskilt trovärdiga, men framför allt Johanne, mitt-i-livet-och-kämpar-för-att-hitta-sig-själv-och-ett-”livsprojekt” är en person man kan relatera till och som känns äkta. Ida E. Broch är perfekt castad som den småvimsiga och ibland hopplösa charmbomben.

Den nya grannen, en lätt roande Edward Schultheiss, känns lite väl bisarr och en typisk romantisk-komedi-karaktär, och både Henrik och Gabrielle kan bli lite för mycket av det goda för att vi ska fängslas av historien. Vi hade gärna velat att serieskaparna vågat vara lite mer okonventionella och bryta mot mallen.

Parallellhandlingen den här säsongen, om föräldrar som går skilda vägar, kommer aldrig igång och känns konstruerad, då hade vi hellre velat se mer av karaktären Dagny, som den här vändan gör skådespelarkarriär som sjuksköterska. Det blir inte många minuter på skärmen, men flera låtar hinner den norska popprinsessan lyckligtvis framföra.

Uppfriskande avbrott

Hela säsongen består av bara sex avsnitt på ungefär 25 minuter vardera. Så det här är faktiskt en serie som du kan binga på en kväll – rekommenderas tillsammans med din kärlek i soffan och en varm glögg (med lite starkt i) på soffbordet.

Ovanpå alltihop får du se vårt grannland Norge i sin vackraste, mest nationalromantiska vinterskrud. Det här charmerande, roande mys – och är det något vi nordbor älskar så är det ju att ha det mysigt!

Home for Christmas är charmig. Varm och helt ofarlig humor som passar bra både inför jul och som ett uppfriskande avbrott i det monotona coronahelvetet. En serie vi utan tvekan föredrar i stället för att se Love Actually ännu en gång. 4 feelgood-stjärnor.