Handlingen i detta snygga actiondrama utspelas tio år efter förra filmen: mänskligheten är nästan utrotad av ett virus och ett stort samhälle med intelligenta apor lever tillsammans i skogen utanför San Francisco. En liten grupp människor som överlevt reser dit för att sätta igång ett kraftverk som kan ge elektricitet, men stöter på motstånd och skepsis från aporna. Ledarapan Caesar (Andy Serkis) sluter fred med människorna som leds av den karismatiska Malcolm (Jason Clarke), men motarbetas av den människofientlige Koba (Toby Kebbell) vilket leder till ett fullt krig mellan parterna och en kamp om världsherradöme.

Precis som sin föregångare är Dawn of the Planet of the Apes en beundransvärd filmproduktion som på ett innovativt och kreativt sätt har blåst liv i den gamla franchisen som startade redan 1968. Tanken att visa hur apornas intelligenta miljö började med medicinska experiment av människor är mycket bra. I och med den här filmen har dessutom tekniken förbättrats så att aporna har större personlighet och ett bredare känsloregister. Det är helt otroligt hur de gestaltas av exempelvis Andy Serkis och Toby Kebbell i rollerna som Caesar och Koba.

Dawn of the Planet of the Apes är fullproppad av specialeffekter men de är så subtila och välgjorda att de känns helt naturliga. Aporna blir som vanliga filmkaraktärer, med allt vad det innebär. Det är också viktigt att det är konflikterna mellan aporna som dominerar handlingen. Inte kriget mellan dem och människorna, som för övrigt porträtteras lysande av bland annat Jason Clarke och Gary Oldman. Filmen imponerar också med att åttio procent är inspelat på plats ute i skogarna utanför Vancouver i Kanada. Ett grepp som skapar realism i en värld som inte är skapad av digitala effekter. Dawn of the Planet of the Apes är helt enkelt en dunderbra actionfilm med intressanta karaktärer och en uppsjö av beundransvärda scener som utspelas i en mörk och förbluffande värld. Fem stjärnor.

Filmen rekommenderas å det varmaste på Blu-ray! Här får man mer än två timmar extramaterial som verkligen är intressant och visar hur komplex och väl genomförd produktionen är. Dessutom är den tekniska biten helt perfekt. Även om bilden ofta är mörk är detaljerna utsökta, med storartad kontrast. 3D tillför inte särskilt många hoppa-ut-ut-skärmen-effekter, men ger ett imponerande djup – fast på samma gång gör 3D-formatet att den redan mörka filmen bitvis blir för mörk. Ljudspåret (DTS-HD MA 7.1) är kraftfullt men nyanserat, med en sällsynt bra dynamik. Ren och skär njutning!