Recension: Deep Water

”Erotikens mästare återvänder” var rubriken vi från början hade tänkte använda på den här recensionen – men det var innan vi såg filmen…

En av de mest ikoniska filmscenerna genom tiderna är det regissören Adrian Lyne som ligger bakom. Ja, vi menar ”kaninkokar-scenen” i Farligt begär, när hemska Glenn Close blev fullständigt skogstokig efter att ha blivit dumpad av sin älskare (Michael Douglas).

Den brittiske regissören ligger också bakom välkända erotiska thrillers som ångande heta 9 1/2 vecka, Farligt begär, Ett oanständigt förslag och Unfaithful – så det här är en genre han borde behärska ut i fingerspetsarna. Tyvärr verkar det som att den gamle mästaren glömde ta sin Viagra innan inspelningen av Deep Water påbörjades.

Otrohet och förnedring

Manuset till Deep Water är baserat på romanen med samma namn av Patricia Highsmith (1957). Filmen handlar om det förmögna paret Vic (Ben Affleck; The Last Duel, Batman v Superman) och Melinda Van Allen (Ana de Armas, Blade Runner 2049, No Time to Die) vars äktenskap sätts på svåra prov i en eskalerande virvelvind av svartsjuka, misstro, ilska och förnedring.

Vic har blivit rik på avancerad drönarteknik och paret lever tillsynes lyckliga och sorglösa i en fashionabel villa i New Orleans. Men under ytan sjuder det. Det visar sig snabbt att den 17 år yngre frun inte tvekar att hoppa i säng med villiga beundrare – till och med mitt framför ögonen på den försmådde mannen.

Vid varje festligt tillfälle (och sådana finns det gott om) hinkas det alkohol, varpå den yppiga hustrun kastar sig efter första bästa karl i närheten.

Både Vic och parets vänner vet vad som försiggår, men väljer att antingen blunda för det eller vända andra kinden till.

Konflikten eskalerar när Vic drar en älskare åt sidan och berättar att det var han som tog livet av en av de tidigare älskarna – ett olöst mordfall i det lokala samhället.

Ett makabert skämt, eller?

Sedan försvinner Melindas unga älskare en efter en…

Gjorde han det?!

Handlingens centrala punkt är huruvida Vic är en patetisk bedragen man som sjunker ner i förödmjukelsen och slickar sina sår i tysthet, eller om han är en cynisk, maniskt svartsjuk och kallt beräknande seriemördare.

Han konfronterar sin fru lite försiktigt, men när han gör det slår hon (verbalt) tillbaka hårt och brutalt. Då svarar han med att dra sig tillbaka till sin aningen märkliga hobby: ”uppfödning” av sniglar (!) i trädgården.

Ett fängslande faktum är att Affleck och de Armas blev ett riktigt par under inspelningen. Det skulle man inte kunna tro. Med undantag för en enda het sexscen präglas filmen av en flagrant brist på kemi mellan dem.

En kemi som inte minst verkar kylig och distanserad på grund av en fullständigt oinspirerad Affleck, som här är som allra tråkigast och minst engagerande – i Deep Water har han uppenbarligen bara ”ännu en dag på jobbet”.

Vilket i och för sig inte är ett helt okänt fenomen för Affleck när han spelar i filmer han inte brinner för eller ”passar in i”. Den som vill se hur bra han kan vara bör titta på den nya dramafilmen The Tender Bar (Prime Video), där han verkligen visar vilken talang han har egentligen.

Eldiga de Armas

Ana de Armas är betydligt mer engagerande, å andra sidan har hon fått en mer komplex, intressant och giftig roll. Ägnar hon sig åt sina utomäktenskapliga eskapader för att provocera fram en reaktion hos impotenta Vic, eller är hon helt enkelt rakt igenom ond och känslomässigt avtrubbad? Men inte ens hennes eldiga skådespeleri och utseende kan få blodet att koka när man ser Deep Water.

Tyvärr plågas manuset av självklarheter, motsägelser och en konstant känsla av att inte särskilt mycket står på spel, konflikten mellan dem framstår som mer och mer konstruerad och konstlad.

Det stora ”avslöjandet” blir ett enda antiklimax och avslöjas på ett imponerande tandlöst och föga trovärdigt sätt.

 

 

Ljummet

Både kameraarbete, tempo och dramaturgi tycks ha stått stilla sedan Lyne producerade en film senast. Och inte på ett bra sätt. Rent dramaturgiskt haltar det, klippning och regi känns dämpad och flera av karaktärerna har en märklig och ofta odefinierad roll i det hela.

När 81-åringen Lyne gör sin första film på 20 år hade vi betydligt högre förväntningar på en betydligt mer potent handling, och inte minst pulserande erotik, spänning och brinnande kemi mellan huvudkaraktärerna.

Deep Water når tyvärr aldrig kokpunkten utan småputtrar fram med stor oförlöst potential. Den är varken djup eller särskilt erotisk. 3 synnerligen medelmåttiga och svaga stjärnor till en film du elegant kan hoppa över. Se hellre Farligt begär en gång till.

Deep Water har global premiär på Prime Video den 18:e mars.