: Resident Evil: Afterlife

Efteråt känns det som om man har fått audiovisuellt stryk och fått följa med på en meningslös resa.

Efter att ha gått till anfall mot huvudkontoret till Umbrella Corporations – företaget som har spridit viruset som förvandlat nästan alla människor till elaka zombier – förlorar Alice (Milla Jovovich) sina övermänskliga krafter och måste fly tillsammans med två andra för att hitta fristaden Arcadia. De hamnar på ett övergivet fängelse med andra överlevande som försöker komma undan enorma mängder monster som omringar dem.

Resident Evil: Afterlife är en tröttsam upplevelse. Man blir överöst med ”Matrix-action” och öronbedövande musik, varvat med urtrista scener där uttryckslösa skådespelare levererar den ena skrattretande repliken efter den andra. Nästan halva filmen innehåller egentligen ingenting, och det är väl därför producenterna har lyckats få till mer än 90 minuter färdig film: de har fyllt tomrummet med ingenting.

Självklart finns det ett par underhållande scener, och det räcker säkert för de trognaste fansen. För oss andra ”dödliga” är det bara att hålla sig undan. Två stjärnor.

Om man av någon anledning skulle vilja ha den här filmen i samlingen så lär man bli väldigt nöjd över extramaterialet. Filmen har ”movie-IQ”, kommentatorsspår, bakomfilmer och borttagna scener. BD-skivan har dessutom mycket bra bild, och ljudet är nästan helt felfritt. Det enda man kan klaga på är att ljudet är så högt inspelat att man måste dra ned volymen till hälften för att inte blåsa ut grannens fönster. Filmen finns också i 3D-version.