Japanska Denon firar 110-årsjubileum i år. Det är en respektabel ålder för en hifi-tillverkare – och faktiskt inte mycket yngre än elnätet!
För att fira har Denon gjort en serie specialutgåvor av några av sina bästa modeller. Modellerna har visats extra omsorg på ljudsidan med hjälp av ännu bättre komponenter och mer kompromisslös konstruktion. På förstärkarfronten är resultatet den integrerade förstärkaren PMA-A110.
Om PMA-A110 verkar bekant så beror det på att den bygger mycket på PMA-2500ne, som vi har testat förut. Under den titangrå ytan är den dock minst lika besläktat med entusiastförstärkaren PMA-SX1, som dock inte exporteras västerut från Japan. Detta syns också på prislappen: PMA-A110 kostar 50 % mer än PMA-2500ne.
Lika tung som på den gamla goda tiden
När det gäller förstärkare brukar man kunna få en föraning om kvaliteten genom att titta på vikten. Och här får Denon PMA-A110 höga poäng för pondus. Uppställd bredvid NAD M33, som jag testade nyligen, är det svårt att se att PMA-A110 är både billigare och mycket mindre kraftfull. Den är nästan dubbelt så stor – och nästan tre gånger så tung!
Detta hänger ihop med konstruktionsprincipen: Denonen är en klass AB-förstärkare och det har inte snålats med kylflänsar eller nätdelen, som naturligtvis är av den klassiska linjära typen. Här ska det minsann inte stoppas in något switch-mode-skräp innanför skalet!
Musikalitet snarare än effekt
Trots alla kilon hårdvaru-godsaker är uteffekten bara beskedliga 2 x 80 W. Effekten fördubblas dock till 160 W per kanal i 4 ohm, vilket vittnar om rikliga strömreserver. Att det inte är styrka utan finess som Denon satsar på syns på det faktum att uteffekten är exakt densamma som i PM-A2500ne – och bara 10 respektive 20 watt mer än i budgetmodellen PMA-1600ne.
Utgångssteget bygger på något som Denon kallar för Ultra High Current MOS Single Push-Pull Circuit och består bara av två transistorer av CMOS-typ. Principen bör ge musikaliska fördelar men den sätter gränser för uteffekten jämfört med konventionella utgångssteg, där man hittar långa rader av parallellkopplade, bipolära transistorer. Denna typ av utgångssteg är dock inte unik för PM-A110, utan återfinns i Denons övriga integrerade hifi-förstärkare. I det här fallet är allt dock gjort med hysteriskt fokus på komponentkvalitet och i en version med färre steg, som kopieras från den ytterst kostsamma PMA-SX1-förstärkaren.
Baksidan är full av in- och utgångar av utsökt kvalitet. Extra utsökt är skivspelaringången och ”ext pre in”, där PMA-A110 fungerar som ren effektförstärkare. Till exempel som frontkanaler i en hemmabioanläggning. Högtalarterminalerna är stora och rejäla och det finns gott om plats för kraftiga kablar. Så gott om plats att jag nästan förlåter Denon för att de täppt till hålen för banankontakter. Med lagom mängd våld kan man kanske få ut pluggarna, men jag vågade inte försöka på en lånad förstärkare.
Digitaldelen kan stängas av
Det finns tre uppsättningar analoga ingångar, samt en in- och utgång för (band)spelare. Plus hela fyra digitalingångar. Att digitala signaler anses orena syns på det faktum att man med knappen ”Analog mode” kan stänga av hela den digitala sektionen. ”Source direct” stänger dessutom av tonkontrollerna så att signalvägen blir så kort och ren som möjligt.
Om man väljer att låta digitaldelen vara på (och den har sin egen helt separata strömförsörjning) får man däremot tillgång till en fyrdubbel digitalomvandlare av senaste generation, som hanterar upplösningar på 24 bit/384 kHz och samplar upp signalerna till 1,4 MHz.
Ljudet
När jag lyssnar på en förstärkare för första gången så föredrar jag, så långt det är möjligt, att låta ljudet tala för sig själv. Om man i förväg har fått en genomgång från en produktansvarig eller läst om de påstådda tekniska fördelarna med produkten, är det alldeles för lätt att höra just det som man fått veta att man ska höra. Alltså en placeboeffekt. Då är det bättre att lyssna förutsättningslöst. Och om de nedskrivna intrycken sedan visar sig stämma överens med beskrivningen så ligger det förmodligen något i den. Det säger sig självt att man också bör undvika att läsa andra mediers tester innan.
Jag jämförde bland annat med den just testade NAD M33, som är något dyrare men å andra sidan innehåller en hel del digitala extrafunktioner, till exempel strömning och rumskorrektion.
Känsloladdad
Båda är riktigt bra förstärkare – men också väldigt olika. NAD M33 spelar torrt och exakt, men också med ett rytmiskt driv som gör den underhållande. Att lyssna på Denon PMA-A110 är en mer känsloladdad upplevelse. Den påminner, något förenklat, om en klass A-förstärkare eller en rörförstärkare. Det finns en integritet och sammanhållning i ljudbilden som man inte upptäcker att man saknat förrän man presenteras för den.
Detta märks tydligast i konsertinspelningar, där känslan av att lyssna direkt in i konsertsalen blir mer trovärdig och helgjuten. I Cincinnati Pops version av ”Banditen Gallopp” kan man ana rummets dimensioner och utrymmet mellan instrumenten helt tydligt – även längst bak i konsertsalen. Inte på ett demonstrativt sätt, det känns bara naturligt och avslappnat.
Jag har berömt NAD M33 för återskapa rummet väl. Och den gör det på ett enastående sätt. Men Denon gör det bara ännu ett snäpp mer sammanhängande.
Ett annat område där PMA-A110 ger associationer till rörförstärkare är i basregistret, som återges med viss ”rundhet”. Basen är ren och bastrummor har gott om kropp. Fast inte med den torrhet och knivskarpa kontroll som en potent klass D-förstärkare som NAD M33 eller en power DAC som Lyngdorf TDAI-3400 klarar av. Eller ett klass AB-kraftverk som Emotiva XPA-DR2, för den delen. Det är inte nödvändigtvis något fel med det. Högtalare med en lika välkontrollerad eller lite tunn basåtergivning kan bli av med några av sina hämningar.
Sammantaget är Denon PMA-A110 en charmig bekantskap som förmodligen kommer att tilltala ”gammaldags” audiofiler som tycker om att räkna orkestermedlemmarna i klassiska konsertinspelningar och som kommer att njuta av sina favoritskivor. I så fall gäller det att ta tillfället i akt, eftersom jubileumsmodellerna bara tillverkas i ett begränsat antal och bara kommer att finnas i ett fåtal butiker. Om du har hoppat på det digitala tåget till 100 procent och förväntar dig massor av datorkraft och tekniska finesser i en integrerad förstärkare så finns det andra, mer passande alternativ.
Slutsats
Denon PMA-A110 är en förstärkare som väcker varma, nostalgiska känslor hos den här recensenten. För det första ser den ut som något som kunde ha byggts under den japanska hifins storhetstid. Eller rättare sagt: den ser ut som det förskönade minnet av den tiden – för inte ens dyr utrustning var byggd med den här standarden på tiden.
För det andra – och desto viktigare – så ger PMA-A110 med sin silkeslena och detaljerade, musikaliska spelstil associationer till de bästa egenskaperna i rörförstärkare och klass A-förstärkare. Precis som i sådana är uteffekten begränsad och Denon-förstärkaren håller inte högtalarnas baselement i samma knastertorra järngrepp som en modern klass D-förstärkare med hundratals watt under motorhuven. Detta behöver inte vara någon begränsning när det görs på ett så charmigt sätt som här.
Det är med ett visst vemod jag packar ner den här bjässen igen och skickar den vidare till dess högst sannolikt begeistrade köpare.
1 reaktion på ”Denon PMA-A110”
Skriv en kommentar
Läs hela artikeln med LB+
Black Week erbjudande
70% På LB+ Total i 12 månader! (Spara 1 665 kr)
LB+ Total månad / 185 kr
Full tillgång till allt innehåll i 1 månad
LB+ Total 12 månader / 156 kr
Full tillgång till allt innehåll på Ljud & Bild och L&B Home i 12 månader
- Tillgång till mer än 7500 produkttester!
- Stora rabatter hos våra samarbetspartner i LB+ Fördelsklubb
- Nyhetsbrev med senaste nyheterna varje vecka
- L&B TechCast – en podd med L&B
- Inaktiverade annonser
Vilka högtalare användes under testet? Jag hade lyckan och yttersta turen att få lyssna på denna förstärkare kopplad till Focal Sopra nr2 (ok jag har Focal Aria 600 serie hemma), men vilket ljud!!