: Olympus PEN E-P5

Retrostilen kom tillbaka med den första kompakta systemkameran från Olympus, PEN E-P1 från 2009. Sedan dess har de med varierande framgång hållit fast vid retrostilen för att skilja sig från mängden och för att spegla äldre tiders PEN-kameror.

Ingenstans är det tydligare än i nya E-P5. Toppmodellen i serien har fått samma font på fronten som Olympus använde sig av på 60-talets PEN-kameror.

För att möta konkurrensen från andra välutrustade systemkameror har E-P5 utrustats med samma teknik som den kritikerrosade och prisvinnande Olympus OMD, en av de allra bästa kamerorna vi har testat. Det bådar gott, för med tanke på vilken nivå de flesta systemkameror ligger på i dag så krävs det en hel del för att skilja sig från mängden.

Av entusiaster, för entusiaster
E-P5 är uppenbart riktad mot erfarna entusiaster, men kan också utan vidare användas av nybörjare. Trots att det är en av de mest välutrustade små systemkamerorna på marknaden just nu. Kameran har samma 16-megapixlars bildsensor som OMD och samma 5-axlars bildstabilisator, som är den mest avancerade i någon kamera. E-P5 har en högupplöst vridbar pekskärm som kan användas som utlösare. En tryckning på stället du vill ha i fokus och vips! så tar kameran en bild med fokuspunkten just där.

Enkel trådlös installation
Kameran saknar OMD:s inbyggda elektroniska sökare – och väderförsegling – men är robust och förtroendeingivande byggd. I gengäld har den en kortare slutartid (1/8000 sekund, att jämföra med OMD:s 1/4000) som gör det enklare att ta bilder i bra ljus med stor bländaröppning. Till exempel med Olympus fina 17 mm/f1,8.

I E-P5 får man inbyggt wifi också, så att man kan överföra bilder trådlöst till mobilen eller surfplattan utan att behöva använda ett trådlöst Toshiba FlashAir-minneskort. Med hjälp av Olympus kamera-app är det enkelt att fjärrstyra kamerans utlösare och att ladda ner bilderna.

Installationen är otroligt enkel. Man skannar bara en QR-kod på kameraskärmen så startar en automatisk process som slutar med att man bekräftar installationen med mobilens eller surfplattans kod, sedan väljer man bara E-P5 från listan över anslutna wifi-enheter.

Hög bildhastighet
Olympus har lagt till fokus-peaking – fokusmarkering – som man använder för att ta skarpa bilder när man fokuserar för hand. Andra funktioner som är värda att nämna är 9 bilder/s (5 med kontinuerlig fokus), trådlös blixtstyrning, 1/320 s blixtsynk, intervallometer och time lapse-fotografering. Och så har kameran naturligtvis Olympus konstfilter. Fast i en utökad version med fler parametrar. Photo Story ingår också, så att man kan sätta ihop bilder till kollage.

Enormt bra sökare
Den vridbara skärmen kan vinklas 80 grader uppåt och 50 grader nedåt och kompenserar delvis för bristen på sökare. Olympus har däremot tagit fram en ny separat sökare – och jösses en sådan sökare! Knivskarpa VF-4 har en uppdateringsfrekvens på 60 bilder/s och en upplösning på 2,36 Mp. Priset är strax under 3 000 kronor.

Sökaren kan vinklas 90 grader och används nästan som en schaktsökare. Den är snudd på lika stor som sökaren i Sony A99 och i Canon EOS 1Dx. Med en förstoring på 1,48x (0,74) är den inte bara stor, den är den bästa elektroniska sökaren vi har testat hittills. Med hjälp av en sensor sätts den på och stängs av automatiskt på P5 och diopterjusteringen är praktisk för glasögonanvändare.

Föredömlig skötsel
Olympus PEN-kameror brukar vara några av de enklaste små systemkamerorna att sköta. Föga oväntat är P5 den bästa av dem alla. Kamerahuset vilar bättre i handen är P3 och PL5 och jag anser att det bara är Sony NEX-6 med sitt gummerade grepp som är skönare att hålla i. Fast med sina två rattar på ovansidan och sina programmerbara knappar är P5 både mer flexibel och går snabbare att använda för erfarna fotografer.

Inte nog med att skärmen är skarp och ljus, autofokuseringen är blixtsnabb och precis. Tummen vilar på ett gummigrepp under den bakre ratten och till skillnad från på många andra kameror så kommer jag inte åt knapparna på baksidan hela tiden. Vilket är ett plus. Den inbyggda blixten kan dessvärre inte vinklas bakåt för att ge reflekterat ljus, och knappen som triggar blixten är alltför lätt. Man kommer åt den av misstag hela tiden och då sprätter den fördömda blixten upp. Irriterande.

Bildkvalitet av högsta klass
Det finns mycket mer att säga om P5:s funktioner men till syvende och sist står och faller allting med bildkvaliteten. Den lär knappast göra någon besviken. Bildkvaliteten håller samma klass som i OMD, vilket i praktiken betyder att den är i klass med Sony NEX-7, NEX-6, Nikon D7100 och bättre än från Canon EOS 60D (70D har vi inte testat ännu) och föregångaren P3.

Skärpan är enastående och blir ännu bättre med annan optik än 14–42 mm-zoomen som ingår. P5 går också att köpa i kit med 17 mm/f1,8-objektivet och VF-4-sökaren för 13 500 kronor, och med det objektivet är detaljskärpan oklanderlig. Den påminner mer om upplösningen man får från NEX-7:s 24 megapixlar än en 16 Mp-sensor. Kan hända att lågpassfiltret är ännu svagare i P5 än i OMD, det skulle i så fall förklara varför detaljer känns ännu något skarpare med P5.

Brusnivån hänger med OMD hela vägen och i praktiken, det vill säga på utskrifter, finns det ingen synlig skillnad. Pyttelitet kornbrus kan skönjas i mörka områden vid ISO 1600, men det är inte särskilt påtagligt förrän vid ISO 6400. Plåtar man i svartvitt går det fint att använda både ISO 3200 och 6400, även i dåligt ljus. Ska man förstora mycket från ISO 6400-filer i färg kan man behöva efterbehandla bruset. Annars behövs det inte. Över ISO 6400 blir kornbruset grövre och färgstörningarna framträdande, men detta är ändå oerhört övertygande och faktiskt bättre än med NEX-7 – och inte långt ifrån D7100, som är exceptionellt bra.

Färgbalansen i JPEG-filer har länge varit en av Olympus systemkamerors stora styrka. P5 är inget undantag. Få andra, bortsett från Fujifilms X-serie, har så bra JPEG-konvertering och så jämn färgmättnad och rik tonalitet. Oavsett om det är buskar, ansikter eller landskapspanoraman med rika färger så lyckas kameran föreviga ett naturtroget färgspektrum. Som vare sig ser övermättat eller obalanserat ut. Bildynamiken är också välbevarad. Kameran lyckas hitta detaljer i svart utan att himlen bränner ut, och i det avseendet är P5 nästan lika bra som D7100 (som är prisklassens referens).

I valet och kvalet
I och med Olympus PEN E-P5 blir det trångt i butikshyllorna och konkurrensen hårdnar i toppklassen. E-P5 ska inte bara slåss om kundernas gunst med starka rivaler som Sony NEX-7/6, Samsung NX300, spegelreflexer som Pentax K-5II, Nikon D7100 och Canons nya EOS 70D, den ska också konkurrera mot Olympus egen OMD EM-5. Som förutom frånvaron av 1/8000 s, wifi och ett par mindre viktiga funktioner är en lika bra kamera. Och som har väderskydd och integrerad sökare för en tusenlapp mindre – och med ett bättre och väderskyddat 12–50 mm-zoomobjektiv än det som ingår till E-P5. Om man däremot betraktar PEN E-P5 som en mer kompakt OMD utan sökare är det ingen tvekan om att Olympus kan ha en vinnare. För med lika hög bildkvalitet, en förbättrad funktionsnivå och inbyggt wifi kan E-P5 vara superattraktiv för dem som inte bryr sig om en sökare. De kan ju alltid köpa till den utomordentliga VF-4 om de vill.