: Olympus OM-D E-M1

Ska man någon gång utse historiens viktigaste produkter i kamerasegmentet så är det här en given kandidat. Mot alla odds har E-M1 allt som behövs för att locka Canon- och Nikon-kunder att ta steget till en fullvärdig systemkamera som är både mindre och billigare. Utan att tappa vare sig bildkvalitet eller prestanda.

Snarare tvärtom, skulle jag vilja säga.

Rent historiskt härstammar den här kameran från OM-1 som lanserades 1972. På många sätt och vis var det en av historiens viktigaste systemkameror. Spola fram tiden 40 år så kom den första digitala utgåvan, OM-D EM-5, som var en kamera som tydligt visade varifrån den hämtat sin inspiration.

Och det är något man känner igen även i den andra digitala utgåvan i OM-serien: OM-D E-M1. Den kompletterar – och ersätter alltså inte – E-M5, som är riktad mot proffsmarknaden.

Nya E-M1 skiljer sig från E-M5 på flera punkter. Bildsensorn utan lågpassfilter har 16 Mp men är förbättrad, detsamma gäller bildprocessorn TruePic VII. Hybrid-autofokusen är ännu exaktare, elektroniska sökaren mycket större och bättre upplöst, och rent ergonomiskt har Olympus börjat om helt från scratch. Det märks.

Lägg händerna runt kameran och känn hur allting faller på plats under fingerspetsarna.

Byggd för proffs
Det är tveksamt om E-M1 vinner några designpriser. Den kantiga formen och asymmetriska placeringen av knappar och rattar ser kanske kaotisk ut vid första anblicken, men är kolossalt praktisk i det dagliga arbetet. I stället för att kameran ska tilltala ögat har Olympus ingenjörer strävat efter att den ska ligga bekvämt i handen.

Vilket den absolut gör. Redan när man plockar upp kameran för första gången känner man att allting stämmer. Jag kan faktiskt inte minnas senast när jag hade så lite att invända mot. Skötseln är föredömlig. Fingrarna vilar naturligt på knappar och reglage och de två programmerbara knapparna på framsidan bidrar till att göra E-M1 ergonomiskt nästan fulländad. Här får du full kontroll. Ofta behöver du inte ens sänka kameran från ögat för att göra inställningar.

Välbyggd
Två kontrollhjul på ovansidan, programmerbara knappar överallt samt en väldigt bra pekskärm gör kameran oerhört lättskött. Knapparna på kamerahuset ger ifrån sig förtroendeingivande klickningar när man trycker på dem, och det gummerade handgreppet ger ett säkert tag om huset. Alla öppningar runt knappar, rattar och slutare är förseglade. E-M1 är med andra ord en kamera som kan hänga med ut i minusgrader och snö, tas med in och sköljas av med ljummet vatten om det behövs.

Den har naturligtvis inbyggt wifi, som är enkelt att ställa in. Ladda ner en QR-skanner till mobilen och peka på QR-koden på kamerans skärm, så är kamera och mobil parkopplade. Svårare är det inte.

E-M1 har flera förbättringar jämfört med E-M5. Den 5-axliga integrerade bildstabilisatorn är densamma, alltså den bästa på marknaden i dagsläget. Den fungerar längs fem axlar och flyttar bildsensorns upphängning, vilket innebär att den fungerar med alla objektiv.

Pekskärm, wifi och den bästa elektroniska sökaren vi har skådat.

Kortaste slutartid är numera 1/8000 sekund, så att det går att ta bilder i bra ljus med full bländaröppning utan att behöva gråfilter för att fotografera med längre slutartider. Vilket man kan göra med E-M5 som har 1/4000 sekund som kortaste slutartid och bländare f1,7.

Andra förbättringar i E-M1 är fokusmarkering som man använder för att ställa in motivet skarpt när man fokuserar för hand, HDR-mixning som ökar bilddynamiken, X-synkronisering av externa blixtriggar, 1/320 sekund blixtsynkronisering, mikrofoningång, korrektion av linjeförvrängning och färgbrytning samt sensorer för fasfokus på bildsensorn.

Förbättrad fokusprecision
Olympus-kamerans nya fasbaserade fokusdetektering fungerar med äldre optik också, som Olympus Four Thirds-objektiv. Vi har inte testat det, men Olympus hävdar att gamla autofokusobjektiv fokuserar snabbare med E-M1 än med E-M5 och E-5. Ett som är säkert är att kameran fokuserar blixtsnabbt med dagens Panasonic- och Olympus-objektiv.

I vanliga fall använder E-M1 81-punkters kontrastbaserad fokus, men när den ska arbeta snabbt i bildserier kombinerar den med 37-punkters fasbaserad fokus. Då ingår också fokusspårning. Fotografen kan korrigera för fasfokus i var och en av de 37 fokuspunkterna och flytta fokusprecisionen ”on the fly”, om det skulle behövas. Objektiv beter sig nämligen olika med fasfokus. Det går också att välja fokuspunkter individuellt, eller i grupper.

Bästa sökaren
Olympus har integrerat den tjusiga sökaren VF-4 i kameran. Det är ett väldigt stort plus. Den elektroniska sökaren har nämligen en enorm sökarbild med 0,74x förstoring och 2,36 Mp-upplösning, vilket i praktiken är lika mycket som den optiska sökaren i en fullformatkamera som Canon EOS 1D X.

Sökaren kan justera ljuskänsligheten automatiskt efter ljuset i motivet och har en tillräckligt hög uppdateringsfrekvens för att sökarbilden inte ska hacka eller flimra. Det ger en mycket behaglig sökarbild som känns mer naturlig än i andra elektroniska sökare. Särskilt i dåligt ljus, där andra sökare blir för ljusa. Det är ingen tvekan om att detta är framtiden för sökare. De elektroniska blir allt bättre och det är bara en tidsfråga tills de flesta fotografer föredrar dem före optiska.

Bildkvalitet som klår det mesta
Olympus har behållit de många konstfiltren vi känner igen, och nu finns det fler möjligheter att fintrimma dem. Så att man kan anpassa effekten efter den personliga smaken. De kan också kombineras med en obesudlad råkopia så att man även lagrar en fil för efterbehandling.

Det går att ändra mättnad och färgtemperatur på vart och ett av de två kontrollhjulen på ovansidan. Olympus kallar det Color Creator. På så vis kan man omedelbart ge färgerna ett varmare drag, eller gradvis reducera mättnaden och samtidigt se förändringen i sökaren. Snitsigt.

Väldigt finkornigt brus, även på ISO 6400 som fortfarande har bra detaljskärpa.

Med de olika objektiven – det finns 49 stycken – jag använde under testet, och alla hundratals bildfiler som skulle utvärderas, tog det ett tag att bekräfta första intrycket av E-M1. Bildkvaliteten är rent generellt nästan 100-procentigt lik den från E-M5 och Panasonic Lumix GH3, som är de två bästa kompakta systemkamerorna i den här klassen. Panasonic-kameran har bättre videospecifikationer men detaljskärpan i stillbilder är en smula bättre i E-M1.

Det betyder att kameran är bäst i klassen. Med en fenomenal skärpa upp till ISO 6400. Där brusreduceringen (som kan regleras eller stängas av helt) dämpar detaljskärpan. Men om man stänger av den så blir skärpan bättre, även om det orsakar något mer kornbrus. I praktiken är bildfilerna felfria upp till ISO 6400, bara pixelgranskare kommer att hitta något att kritisera. ISO 25600 är däremot väldigt grumligt, där drunknar detaljer i hård brusreducering. Som man egentligen ändå inte bör stänga av vid så hög ljuskänslighet.

Intressant nog verkar bilddynamiken vara bättre än i E-M5. E-M1 är fullt i klass med Nikon D7100 och Sony NEX-6, och väljer man automatisk kontrastgradering så är den faktiskt bättre. I synnerhet i mörka områden.

Felfri bildbehandling och perfekta hudtoner, precis som vanligt från Olympus.

Men det är färgbalansen som verkligen visar vad Olympus ingenjörer går för. Råfilerna är utmärkta och ger fotografen mycket att gå på under efterbehandlingen, men JPEG-filerna är ofta så nära helt optimala att jag många gånger lät bli att använda råfilerna till något alls. Framför allt hudtonerna ser oerhört perfekta ut i JPEG-versionerna.

Fenomenal fullträff
Om man ska få någon väsentlig förbättring mot bildkvaliteten som Olympus OM-D E-M1 ger måste man ta steget upp till fullformat 35 mm-kameror, som ofta har större fotosensorer på bildsensorn. Bildkvaliteten finns det nämligen inte mycket negativt att säga om.

E-M1 är inte en av de minsta systemkamerorna. Men den är betydligt mindre än Nikon D7100, Pentax K-5 II och Canon EOS 70D. Lägger man till en normalzoom, en ljusstark vidvinkel och en porträttele är Olympus-kitet väsentligt mer kompakt än motsvarande spegelreflexkit.

Olympus OM-D E-M1 är med andra ord ett oerhört intressant alternativ som ger gnistrande autofokus, felfri bildkvalitet och fulländad användarvänlighet. I ett gediget kamerahus där allt är hopsmält till ren perfektion.