: LG OLED 65W7V

LG har haft stora framgångar med OLED de senaste åren. Det sydkoreanska märket har länge haft ett slags monopol på de avancerade skärmarna som är kända för sin vackra bildkvalitet och slimmade formfaktor. LG har blivit så dominanta inom OLED att de numera även levererar paneler till flera av sina konkurrenter, bland annat Sony, Philips och Panasonic. 2017 ser helt enkelt ut att bli det stora OLED- året!
En OLED-TV utmärker sig genom att ha väsentligt bättre ljuskontroll, kontrast och bredare betraktningsvinkel än en vanlig LCD-skärm. Detta beror på att OLED-skärmar är ”självlysande” och därför kan återge färgerna utan att behöva någon bakgrundsbelysning. Dessutom kan varenda liten pixel tändas och släckas individuellt, vilket ger en överlägsen kontrast och svärta. Vilket i sin tur innebär en mer levande, djup och verklighetstrogen bild.

OLED W7: Lövtunn ”tapet-TV”
OLED-tekniken har även många fördelar när det gäller design. Eftersom OLED-paneler behöver färre lager än LCD kan de göras betydligt tunnare och mer flexibla. Och det syns tydligt på OLED W7, LG:s nya 2017-flaggskepp.
Den tunna OLED-skärmen är bara 2,57 mm tjock och hängs rätt på väggen med hjälp av magneter. Resten av elektroniken, anslutningar och strömförsörjning sitter i den externa soundbar-högtalaren som bara har en enda platt kabel som anslutning.
Sådana här rekordtunna TV-apparater har vi hittills bara sett på mässor och i mörklagda demorum, men nu har alltså LG valt att sätta den i produktion. Fast till ett styvt pris: OLED W7 kommer att kosta ungefär 85 000 kronor för 65-tumsmodellen och nästan 200 000 för 77-tumsversionen, inklusive montering! Det senare är värt att notera, för att hänga en sådan kostsam historia på väggen görs inte i en handvändning …
Just eftersom OLED W7 är så dyr och komplicerad att installera ville inte LG skicka oss ett testexemplar som de brukar göra. I stället bjöd de in en handfull TV-testare till deras huvudkontor i San Francisco, där vi fick stifta bekantskap med OLED 65W7 och den något billigare 65E7!

Design
LG-skärmen är utan tvekan läcker att beskåda. Bilden verkar nästan ”sväva” där den hänger alldeles intill väggen, med en knappt synlig kant runt om. Den får alla andra TV-apparater att verka hopplöst klumpiga och föråldrade. Detta är definitivt framtidens TV!

Vi måste dock också konstatera att soundbar-högtalaren som ingår inte alls håller samma klass. Det är visserligen påkostad, med snofsiga motorstyrda högtalare som hissas upp när du sätter på den, och den kan till och med skryta med Dolby Atmos-surroundljud. Men rent designmässigt matchar den inte den millimetertunna skärmen.
Många potentiella kunder skulle förmodligen kunna tänka sig att använda OLED W7 som en ren monitor, med en möjlighet att välja högtalare separat. Tyvärr är man tvungen att använda soundbar-högtalaren eftersom alla anslutningar och all styrelektronik sitter i den. Vi misstänker att det hade varit en stor fördel om LG kunnat erbjuda detta i en separat låda.

2017 mot 2016
Nog om design, dags att snacka bildkvalitet!
Årets OLED-skärmar har samma typ av OLED-panel som 2016-modellerna. LG har dock vidtagit vissa åtgärder för att förbättra både kontrast och ljusstyrka. Förändringar i bildbehandling ska ge större ljusstyrka (upp till 25 % enligt LG) och ett nytt polariseringsfilter ska minimera reflektionen av omgivande ljus och göra skärmen ännu ”svartare”.
Då är frågan om allt detta gör någon synlig skillnad? LG ställde ett testrum till vårt förfogande och lämnade oss ensamma i ett par timmar så att vi kunde kontrollera deras påståenden med egna ögon och vår egen mätutrustning!

Kolsvart!
Uppmärksamma läsare minns att vi var mycket imponerade av fjolårsmodellerna 65E6 och 55B6. Första intrycket är att W7 och E7 inte utgör någon ”revolution” i förhållande till föregångarna, men det handlar ändå om ett par tydliga förbättringar.
Den första vi lägger märke till är att skärmytan har blivit ännu mörkare och reflekterar mindre ljus. OLED-skärmar har tidigare haft en viss tendens till lila reflektioner i glaset, men i årets modeller har det alltså blivit helt svart. Detta har också en positiv effekt på bildkvaliteten, med synligt förbättrad kontrast i de mörka områdena.

LG:s OLED-skärmar har alltid haft en förbluffande svärta, hittills har problemet varit att de inte fullt så mörka områden har blivit helsvarta de också. Eller rättare sagt: några av de mörkaste gråtonerna har försvunnit. 2016-modellerna hade dessutom lite tendenser till ”banding” (synliga färgschatteringar) och färgstick som drog mot grönt.
På det här området har W7 och E7 blivit klart bättre. Bildbehandlingen har blivit mer exakt, med högre bit-upplösning i de mörka områdena vilket ger klart fler detaljer, en mer korrekt gråtonskala, med sömlösa övergångar och mindre brus.
Ljusstyrkan har också blivit bättre: mätt med 100 % vitt över hela skärmen är den maximala ljusintensiteten visserligen mycket lik fjolårets modeller. Däremot är det lätt att se att den allmänna ljusstyrkan från scen till scen har blivit mycket bättre. Det är tydligt att LG har reviderat programvaran för att utnyttja panelens kapacitet så bra som möjligt. W7 har en mycket piggare kontrast och mer intensitet i de ljusa områdena. Och tack vare en ännu djupare och mer detaljerad svärta har LG åstadkommit ett klart lyft i bilkvalitet jämfört med fjolårsmodellerna.

HDR och Dolby Vision
Alla ovan nämnda förbättringar gör att LG:s OLED är som skapt för att visa modernt HDR-videoinnehåll i all sin prakt. Vi fick prova skärmarna med en mängd demo-snuttar, inklusive HDR-innehåll från Netflix och Ultra HD Blu-ray. LG skryter med stöd för alla fyra HDR-format (HDR-10, Dolby Vision, Technicolor och HLG), men i dagsläget är det de två förstnämnda som är mest aktuella. I skrivande stund är det bara Netflix som levererar bildmaterial i Dolby Vision-format, men under året kommer även de första UHD Blu-ray-titlarna med DV.
Dolby Vision skiljer sig från vanlig HDR-10 genom att dataströmmen innehåller så kallade dynamiska metadata som berättar exakt hur ljus eller mörk en scen ska vara. Det är en mer avancerad metod än HDR-10, som ställer in en maximal ljusstyrka baserat på vad skärmen klarar av (till exempel 1000 nits) och sedan använder den skalan genom hela filmen. Dolbys dynamiska metadata anger ljusstyrkan ”frame by frame” och garanterar på så sätt att både mörka och ljusa scener återges optimalt.
Testklippen vi fick se talar helt klart till fördel för Dolby Vision och dynamiska metadata. HDR-10-klippen kunde ibland uppfattas som mörka och bleka i kontrasten, medan Dolby Vision hela tiden lyckades pressa fram mer kontrast och detaljer i varje scen. Dolby Vision har också utvecklat en egen ”DV upscaling” som kan användas med material som inte innehåller dynamisk metadata från början. Demonstrationerna vi fick se verkade mycket lovande.

Kalibrering av OLED W7
Tidigare LG-skärmar har varit hopplöst tidskrävande att kalibrera, bland annat för att ljusstyrkan dimmas varje gång man öppnar inställningsmenyn. Detta har LG rättat till, så kalibreringen av W7 gick något lättare (även om man fortfarande måste hoppa in och ut ur menyn varje gång man gör en mätning). Testexemplaret uppmätte låga 0,3 i Delta-avvikelse efter kalibrering, vilket vittnar om en mycket hög färgprecision.

Här finns kalibreringsrapporten för LG OLED W7.

Sammanfattning
Även om vi inte har haft LG OLED W7 i testrummet för ett regelrätt test så har vi sett tillräckligt för att kunna dra slutsatsen att LG:s flaggskepp är en oerhört läcker TV i highend-klassen. Tack vare sitt eleganta, minimalistiska yttre går det utmärkt att hänga den på väggen utan att den blir för dominerande. Det styva priset och förhållandevis opraktiska soundbar-högtalaren sänker dock helhetsintrycket en del.
Vårt stalltips är därför att titta närmare på lillebröderna G7- och E7-serien. De har snudd på identisk bildkvalitet och dessutom ett riktigt läckert ”picture on glass”-utförande, med soundbar-högtalaren inbyggd i sockeln. Och om första intrycket är något att gå efter så kan LG:s 2017-modeller bli värdiga utmanare i kampen om vem som är boss i TV-djungeln. Hur LG kommer att klara sig mot färska OLED-utmanare från Sony, Panasonic, Philips och inte minst Samsungs nya QLED-skärmar återstår att testa närmare!