: Bowers & Wilkins P5

Hörlurar är inte direkt det första man tänker på när man hör namnet Bowers & Wilkins. I mer än 40 år har de hållit på med högtalare som samlat på sig utmärkelser från hela världen. Milstolpar som DM70, DM7 och 801 har satt B&W i högtalartillverkarnas Hall of Fame för länge sedan. Kanske är det helt naturligt att de väljer att släppa hörlurar också. Med tanke på hur mycket know-how B&W har samlat på sig så bör de kunna bygga lurar som är fullt i klass med de bästa. Så resonerade de kanske när de påbörjade utvecklingen av P5.
B&W:s första hörlur är en liten och lätt, sluten modell som främst är avsedd för bärbar utrustning. Av den anledningen går den att fälla ihop för att spara plats i väskan. Kvaliteten överträffar allt vi sett tidigare för bärbart bruk. Solida metallstänger, kvalitetsplast och skinnöverdragna kuddar ger ett fenomenalt intryck.
Det ingår en särskild sladd för iPod- och iPhone-användare, med volym och start/stopp-kontroll. Under de löstagbara skinnkuddarna sitter ett 400 mm stort mylarmembran i B&W:s karaktäristiska gula färg. Kuddarna kan tas av och sitter fast med små magneter. Under dem kan man byta ut standardsladden mot iPhone/iPod-sladden.
 
Ljudkvalitet
Hörlurarna sitter fint på huvudet, men kuddarna är lite glatta, så man joggar nog inte med P5 på huvudet. Det finns inte heller någon elektronisk brusreducering, men de slutna öronkåporna dämpar ljudet relativt bra. Fast inte lika bra som snäckor man trycker in i hörselgången.
Ljudkvaliteten är däremot verkligen något att hurra för. Det låter välbalanserat, fylligt och öppet. ”It Don’t Hurt Anymore” från Johnny Cashs första skiva efter hans död (American VI: Aint’t No Grave) släpper genom den rossliga rösten i all sin prakt. Pianot är kristallklart och stereoperspektivet sitter som gjutet. Alison Krauss spröda röst i ”You’re Just a Country Boy” flyter som honung i hörselgångarna, trumvispen på virveltrumman är däremot lite dämpad medan pianot även här är klart som nyputsad kristall. Mässingsblåset och klockspelet i Solveig Slettahjells ”One of These Days” är skarpt fokuserat och man både hör och känner de raspande bastonerna i inledningen.
P5 saknar lite energi i djupbasområdet och det finns lurar som har ännu luftigare diskant, men allt som försiggår mellan frekvensregistrets ytterligheter är behagligt och neutralt balanserat, samtidigt som den får fram fler av musikens små nyanser än de flesta andra slutna hörlurar som vi har testat i den här prisklassen.