: Dynaudio XEO 4 och 6

När Dynaudio kom med sin XEO-serie för ett par år sedan, var man i princip först med att kunna erbjuda en hel anläggning med trådlösa högtalare som både var prismässigt överkomlig och som också spelade verkligt bra. Ja, det är kanske lite en sanning med modifikation. Den lilla stativhögtalaren XEO 3 blev snabbt en succé medan det gick betydligt trögare för golvhögtalaren XEO 5. Det var XEO 3 som tog folk med storm, den gav verkligt fint ljud för priset och folk gillade den trådlösa lösningen.

Emellertid var flera andra firmor igång med liknande lösningar, och Dynaudio har numera fått hård konkurrens. Därför är det logiskt att man nu har ute sin andra generation av XEO-serien i butikerna. ”Vi kunde utvecklat den första modellen längre tid, speciellt då kontrollboxen”, säger Morten Nielsen från Dynaudio, ”Men, då hade vi i gengäld förlorat det försprång vi fick på marknaden”.

Och det var ett viktigt försprång. Dynaudio XEO blev snabbt riktmärket för både funktionalitet, prisnivå och ljud för den här typen aktiva och trådlösa lösningar och XEO 3 sålde utmärkt. Därför är det spännande att se om den nya generationen, och då speciellt den nya golvmodellen, kan flytta gränspålarna ytterligare en bit.

Vad är nytt?
Dynaudio lovar att man förbättrat XEO på flera punkter: flexibilitet, användarvänlighet, pålitlighet och inte minst ljudkvaliteten.

Flexibiliteten, användarvänligheten och pålitligheten handlar inte minst om den förbättrade huben, eller kontrollboxen. Den har fått en digital koaxialingång och man kan nu uppgradera mjukvaran via USB-porten. Alla tre digitala ingångarna klarar 24 bit/96 kHz. Den har fått multibandsteknologi, vilket innebär att den kan sända på 2,4; 5,2 och 5,8 GHz.

Det har tillkommit en Extender, som kan länka vidare signalen om det är långa avstånd till exempelvis högtalare i ett annat rum. Det har också tillkommit en Link, som tar emot signalen från XEO hub men har analoga och digitala utgångar – du kan alltså exempelvis koppla den till en hifi-anläggning i ett annat rum eller liknande. Fjärren har också blivit väsentligt bättre och är numera i en mer normal storlek jämfört med den tidigare “kreditkortsvarianten”. De olika rummen eller zonerna – XEO klarar tre zoner – identifieras nu också med färgkoderna blå, grön och röd.

Hatten är din!
Ovanpå högtalarna hittar man nu en liten påbyggnad som ser ut lite som luftintagen på en amerikansk muskelbil. Det diskuteras flitigt om det ser bra ut eller inte… Här kan du justera volym och on/off. Dessutom har den en indikation med blågrå streck för volym när man trycker på volymen på fjärren. ”Det kan man ju också höra om man vill”, muttrade en handlare jag talade med som inte var någon vän av den lilla hatten på toppen.

Visuellt är det förutom hatten på toppen inte så mycket som skiljer de nya modellerna från de gamla. On-knappen är flyttad till hatten och fronterna sitter numera med magneter, vilket gör att högtalarna utan fronter ger ett renare och mer harmoniskt intryck – med eller utan hatt.

Systemet känner själv av när det kommer en signal in i kontrollboxen, slår själv över på rätt ingång och börjar spela. Det fungerar fint i praktiken och enklare blir det liksom inte. Som tidigare kan varje högtalare ställas som vänster, höger eller båda och så kan du nu ställa in tre olika placeringar i rummet (fritt, nära vägg, nära hörn) via omkopplare på baksidan. Detta är inte minst viktigt för hur högtalaren spelar bas i rummet.

Vad gäller ljudet har Dynaudio förbättrat sin DSP, förbättrat responsen i tidsdomänen (vilket betyder att faslinjäriteten är bättre) samt optimerat utstrålningen både horisontellt och vertikalt. Och inte minst har XEO 6 nu också fått en dedikerad förstärkare till varje högtalarelement. Det har gjort stor skillnad!

Uppkoppling
Det tar faktiskt inte många minuter från det man packar upp högtalarna tills det är musik i rummet. Högtalarna får snabbt kontakt med kontrollboxen och det hela fungerade oklanderligt under testperioden.

Nu ska vi också definiera vad det är som är trådlöst och vad som inte är det. Nej, du kan inte sända en signal trådlöst till kontrollboxen, du ska koppla in något via kabel i den. Du har fyra ingångar, en analog antingen via 3,5 mm-jack eller stereo-RCA, två digitala i form av en Toslink (ljusledare) eller koaxial RCA samt en USB. Kopplar du kontrollboxen till en dator får den också ström via USB, annars använder du bara den medföljande väggtransformatorn.

Trådlös är alltså signalen från kontrollboxen och ut till högtalarna – som ju inte heller är helt trådlösa eftersom de ska ha 240 volt från vägguttaget.

Kopplar du in något analogt så omvandlar kontrollboxen signalen till digital. Har du möjlighet att koppla in signalen digitalt istället, så vinner du i ljudkvalitet. All signalöverföring till högtalarna sker digitalt och signalen blir inte analog igen förrän den kommer ut ur högtalarelementen då man använder sig av en PWM klass D-förstärkning.

XEO 4
Jag gillade XEO 3, men XEO 4 är i mitt tycke en ännu lite mer harmonisk högtalare. I mitt tycke känns det som om ljudbilden fått mer djup och blivit (ännu) lite större på alla plan. Det är säkert ett resultat av att man arbetat med högtalarens utstrålning både horisontellt och vertikalt.

Det är en lite mer stabil återgivning som helhet, basen känns lite renare och därmed upplevs även mellanregister och diskant som något förbättrade mot föregångaren. En av mina vänner, en glad XEO 3-ägare, tyckte han fick för mycket bas när han provade XEO 4 hos en handlare, medan XEO 3 fungerade fint vid samma tillfälle. Det har jag inte upplevt här hemma, snarare tvärtom. Jag har en lite renare och mer fokuserad bas som inte tar överhanden.

För att verkligen utmana XEO 4 spelade jag Tavlor på en Utställning med Jean Guillou på orgel, en inspelning som kan knäcka vilken högtalare som helst med lite problem i basen. Det gick överraskande bra, faktiskt långt över förväntan. Jag är inte van vid att anläggningar i den här prisklassen – för det är ju faktiskt en hel anläggning vi talar om – kan mästra den inspelningen såpass bra.

Vi hittar nu även en digital koaxialingång på hubens baksida.

… och 6
XEO 4 flyttar alltså Dynaudios gränspålar en bit från XEO 3. Men XEO 6 flyttar dem en ordentlig bit från XEO 5. Det är ingen tvekan om att den här uppdateringen gjort stor nytta för Dynaudios trådlösa golvhögtalaralternativ. Nu har det kommit en förstärkare till det tredje elementet också, det märks på hela återgivningen som har mer kropp och dynamik, mer tyngd och bättre renhet.

Man ska prova sig fram med omställaren med de tre alternativen för placering. Hos mig lät det bäst med omkopplaren ställd i neutral och högtalarna placerade ca 75 cm från bakvägg. Jag spelade i ett drygt 30 kvm rum och hade inga problem att få volym nog. Placeringen är inte oväsentlig, lite fel placerade så blir återgivningen lätt lite mullrig och för rund i övre basen för min smak.

Jag kunde lyssna till Misa Creolla med överraskande god behållning. Det är kör, solister och akustisk gitarr, trumma etc. Det låter otroligt blodfattigt på många högtalare i överkomliga prisklasser, eller också ger de en förstärkt bas som får allt att låta fel. XEO 6 har förvisso en aningen förstärkt övre bas, men den stora och fina ljudbilden och en harmonisk klangbild gör att det låter äkta om det hela.

Mike Sheridan spelar helt elektronisk musik med vokalinslag på några spår. Det fungerar fint, med bra dynamik och en så ren återgivning att de detaljer som musiken kräver ska komma fram för att det ska bli intressant, också kommer fram.

Slutsats
Dynaudio har lyckats fint med den svåra konsten att uppdatera en succé. Båda högtalarna är bättre än sina föregångare, framför allt är XEO 6 klart bättre än XEO 5 och är nu ett reellt alternativ för den som vill ha lite mer kött på benen i sin XEO.

XEO är en hel anläggning, det ska man ha klart för sig när man tänker över förhållandet pris/prestanda. Det är dock stativhögtalaren XEO 4 som tar guldmedaljen hos bröderna vad angår pris/prestandaförhållandet. Man får riktigt mycket för pengarna med båda, men fortfarande mest med lillebror.